Den nya enheten, som kommer att ligga i hjärtat av regeringskansliet, närmare bestämt i statsrådsberedningen, är tänkt att förse regeringen med kritiskt beslutsunderlag vid allvarliga kriser.

Projektets timing är ingen tillfällighet. Det är en direkt respons på den ökande hotbilden och Sveriges nya roll som medlem i Nato.

”Bakgrunden är den breddade och ökade hotbilden i kombination med den snabba teknikutvecklingen och Sveriges inträde i Nato”, står det i ett internt dokument som Svenska Dagbladet har fått tillgång till.

Henrik Landerholm, regeringens nationella säkerhetsrådgivare, beskriver initiativet som ett sätt att ”höja beredskapen till en ny nivå”. Han betonar vikten av att modernisera och stärka Sveriges förmåga till omvärldsbevakning, särskilt för att tidigt upptäcka olika typer av hot.

– Världsläget har förändrats. Den tekniska utvecklingen går snabbt, vilket gör att vi måste stärka och modernisera vår förmåga till omvärldsbevakning, inte minst för att tidigare kunna identifiera olika hot, säger Landerholm till Svenska Dagbladet.

För att säkerställa att lägescentralen utformas på bästa möjliga sätt har regeringen sammankallat ett expertmöte. Forskare och representanter från centrala organisationer som Försvarsmakten, Polismyndigheten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har bjudits in för att dela med sig av sin expertis.

Landerholm har själv besökt både Vita husets ”situation room” och brittiska ”Cabinet Office Briefing Rooms” för att samla inspiration.

– Vita husets ”situation room” och brittiska ”Cabinet Office Briefing Rooms” är exempel på organisationer av en annan dignitet och storlek som vi har mycket att lära av. Dessutom finns det moderna tekniska verktyg, som artificiell intelligens, som ger helt nya möjligheter till att skapa detaljerade lägesbilder, säger Landerholm till Svenska Dagbladet.