Flottstyrkor, luftskydd, snabbinsatsstyrkor i beredskap och vakthållning vid kärnkraftverk. Allt kan bli del av den europeiska skyddsstyrka för Ukraina som nu utreds i främst London och Paris.
I den franska militärhögskolans eleganta högkvarter i Paris tar president Emmanuel Macron emot försvarschefer från ett 30-tal länder för att diskutera skyddet av Ukraina.
– Det handlar om att avgöra vilka medel vi har för att stötta den ukrainska armén och vilka kapaciteter som kan placeras ut för att garantera freden, förklarade Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot i tidningen Le Parisien i helgen.
Allt ingår i det flöde av tunga möten som hållits i främst Frankrike och Storbritannien som en följd av USA:s omsvängning i stödet till Ukraina under nygamle presidenten Donald Trump.
”Vem gör vad”
Än så länge är inte mycket känt om vad som egentligen planeras och diskuteras.
– Normalt görs den här typen av fredsinsatser under ledning av FN, EU eller Nato och tar i snitt ett halvår att få på plats. Jag tror att så här långt så handlar det mest om en första omgång av ”vem kan göra vad”, säger försvarsexperten Carolyn Moser till belgiska tidningen Le Soir.
Enligt nyhetsbyrån AP rör sig planerna framför allt om att övervaka frontlinjen på avstånd, med hjälp av drönare och annan teknik. Truppstyrkor på upp till 30 000 personer ska hållas längre bak, exempelvis vid kärnkraftverk. Svarta havet ska patrulleras av västfartyg och luftskydd ska garanteras från baser i grannländer som Polen och Rumänien.
ÖB på plats
På plats i Paris finns främst företrädare från europeiska länder, inklusive Sveriges överbefälhavare Michael Claesson. Även länder som Australien, Japan och Sydkorea väntas koppla upp sig.
Nästa toppträff på samma tema sker redan på onsdagen då Frankrikes försvarsminister tar emot sina kollegor från Storbritannien, Tyskland, Polen och Italien i Paris.
