Myndigheten Svenska kraftnät håller just nu på att investera för en stor och nödvändig utbyggnad av det svenska stamnätet. Det behövs dels för att säkra överföringskapaciteten mellan Sveriges elområden, dels för att stora delar av stamnätet faktiskt måste rustas upp för att klara den stora elektrifiering som är på gång.

Men det finns även en annan aspekt. Den är att Svenska kraftnät också måste investera allt större belopp för att kunna garantera elsystemets leveranssäkerhet.

Det handlar om nödvändiga stödtjänster som Svenska kraftnät behöver för att säkerställa systemets robusthet och stabilitet och garantera att frekvenshållning i elsystemet alltid ligger på cirka 50 Hertz. 

I en rapport konstaterade myndigheten nyligen att kostnaden för att köpa in de här stödtjänsterna stiger snabbt. Från att ha legat på cirka 500 miljoner kronor om året har kostnaden nu stigit till cirka 1,5 miljarder kronor.

– Utvecklingen de senaste två åren handlar primärt inte om att Svenska kraftnät köper mer stödtjänster utan om att leverantörerna av stödtjänster prissatt dem högre. De bedömer att kostnaden har ökat på grund av att alternativkostnaden för att leverera de här tjänsterna ökat. Det betyder att leverantören kan få bättre betalt på spotmarknaden nu eller senare i stället för att leverera tjänsten. Leverantörerna uppger också att det uppstått slitage på den teknik som används för att leverera tjänsterna, säger Anna Jäderström, chef för enheten Balansmarknad på Svenska kraftnät.

Svenska kraftnät räknar dock med att kostnaderna för olika stödtjänster kommer att stiga brant de kommande åren och uppgå till tre miljarder kronor 2025. Orsaken är som sagt främst att frekvensen måste hållas intakt då utbudet av el alltid måste vara lika stort som efterfrågan, sekund för sekund. Annars finns det risk för allvarliga störningar i systemet, i värsta fall måste elkunder kopplas bort för att balansen ska återställas.

– Vi har sett att frekvenskvaliteten blivit sämre och vi behöver de här tjänsterna för att kunna balansera kraftsystemet i framtiden på ett säkert och effektivt sätt. Det är viktigt för att vi ska kunna hantera den pågående stora omställningen av elsystemet, där stora mängder vindkraft ska fasas in, säger Anna Jäderström.

Elsystemet blir mer sårbart eftersom vindkraften har svårt att tillföra den nödvändiga stabiliteten då det inte alltid blåser. Det är i ett sådant scenario som Svenska kraftnät behöver verktyg för att snabbt återställa frekvensbalansen.

Men det handlar också om att Sverige integreras alltmer i det europeiska elsystemet, både fysiskt och via gemensamma marknadsregler.

– Det blir flera länkar till vår omvärld, vilket betyder att elflödena kan ändras mycket snabbt och då behöver vi också mer automatik och snabba tjänster för att snabbt stabilisera det igen, fortsätter Anna Jäderström. 

Tidigare har Svenska kraftnät och elsystemet inte varit i samma behov av stödtjänster eftersom systemet varit relativt förutsägbart och stabilt. Då levererades också dessa stödtjänster på köpet från framför allt vattenkraften.

– Elsystemet och Svenska kraftnät har länge levt på att mer eller mindre gratis ha kunnat utnyttja förmågor från planerbar kraftproduktion från synkronkopplade generatorer, säger Magnus Thorstensson, ansvarig för råkraftmarknad på Energiföretagen.

Elkunderna betalar

Vatten- och kärnkraften kommer att vara viktiga leverantörer även framöver, men Svenska kraftnät ser nu ett behov av att upphandla fler och olika stödtjänster i framtiden. Det är här kostnadsökningarna kommer in.

– Om vi tittar framåt så kommer vi att behöva upphandla både större volymer av existerande, samt nya stödtjänster för att garantera leveranssäkerhet i alla lägen. Samtidigt arbetar vi med att utveckla marknaden för stödtjänster och erbjuda fler aktörer möjligheten att vara med och erbjuda stödtjänster, säger Anna Jäderström.

Blåser det inte, finns inte den svängmassan som behövs

Det pågår ett arbete med att få in nya leverantörer av stödtjänster, från framför allt de stora vindkraftsparker som är på plats eller under uppbyggnad, men den marknaden är än så länge inte mogen.

– Det kommer långsiktigt att kunna pressa ner priset, men vi är inte där än så det är svårt att säga något om den marknaden, säger Anna Jäderström.

Maja Lundbäck är civilingenjör och mellan åren 2016 och 2020 arbetade hon som systemansvarig på Svenska kraftnät.Hon menar att vindkraften visst kan leverera stödtjänster men grundproblemet kvarstår, uppger hon till sajten Second Opinio.

– Blåser det inte, finns inte den svängmassan som behövs för att hålla frekvensstabiliteten vid snabba störningar.

Notan för det stigande behovet av stödtjänster skickas, likt kostnaden för utbyggnaden av stamnätet, till slutkunderna, konstaterar Anna Jäderström.

– Stödtjänsterna finansieras via transmissionsnätstariff och avgift till de balansansvariga och för att få full kostnadstäckning så skickar Svenska kraftnät kostnaden vidare till nätbolag och balansansvariga. I slutänden är det slutkunderna, alltså elkonsumenterna, som kommer att få betala för den här utvecklingen för att få den leveranssäkerhet av el som de behöver där och då.

– Det är logiskt att kostnaderna för stödtjänster ökar i ett kraftsystem som blir mer och mer svårstyrt, det vill säga svårare att balansera och stabilisera. Kostnadsökningen är en funktion dels av minskat utbud av sådana förmågor när traditionell kraftproduktion försvinner, dels av ett ökat behov i och med att mer icke-planerbar kraftproduktion kommer in i systemet, menar Magnus Thorstensson på Energiföretagen.

TEXT: Martin Berg