Efter ockupationen av Kapitolium den 6 januari var det inte bara den sittande presidenten som blockerades av nätjättarna. Sedan det framkommit att flera av ockupanterna av Kapitolium hade kommunicerat via den sociala medieplattformen Parler, blockerades den av först Google, sedan Apple och till slut Amazon Web Services, vilket i praktiken innebar att den försvann från internet.

Motiveringen var att Parler, till skillnad från konkurrenter som Facebook och Twitter, håller modereringen av sina användares inlägg till ett minimum. Detta anses öka risken för våld, genom att inlägg som glorifierar eller till och med uppmanar till våld inte raderas.

Den uppmärksamhet Parler fick i samband med ockupationen lockade ett stort antal nya användare till appen, som på ett par dagar blev den mest nedladdade gratisappen på App store. Strax därefter tog Google bort Parler från sin appbutik, och Apple gav Parler ett dygn på sig att börja moderera innehållet, innan appen försvann även därifrån. När Amazon Web Services slutligen plockade ned Parler från internet hade appen omkring 15 miljoner användare.

”Det här var en koordinerad attack av IT-giganterna för att döda konkurrensen på marknaden”, skrev Parlers grundare och vd John Matze.

Moderering genom algoritmer

Det som skiljer Parler från de sociala mediejättarna är hur de behandlar användarnas inlägg. Både Twitter och Facebook raderar inlägg med oönskat innehåll och spärrar ibland författaren. I Facebooks fall gäller det sådant som plattformen definierar som hat, hot, överdrivna våldsskildringar eller sexuellt utmanande innehåll. Twitter har liknande regler.

På Facebook flaggas material både av algoritmer och andra användare. Därefter granskas det av algoritmer eller någon av Facebooks cirka 15 000 moderatorer. Även Twitter använder sig av en kombination av algoritmer och mänskliga moderatorer – 1 500 enligt Vice, som också påpekar att Twitter har 320 miljoner aktiva användare i månaden jämfört med Facebooks dryga två miljarder. 

Twitter har sedan i våras även börjat flagga inlägg vars innehåll som definieras som missvisande, omstritt eller overifierat. Bland annat har Donald Trumps påståenden om valfusk i det amerikanska presidentvalet flaggats.

Även Parler har regler för vad som får publiceras. De följer i huvudsak amerikansk lagstiftning, vilket innebär att inlägg som bryter mot lagen inte är tillåtna. Användare rapporterar material och en jury av Parleranvändare avgör om det bryter mot reglerna.

– Vi försökte undvika att använda ett system där vi skannar varje inlägg med en automatiserad algoritm, säger Amy Peikoff, Parlers policychef, till NPR.

Algoritmer arbetar snabbare än människor, och på sociala medier finns det som bekant en stor mängd material att gå igenom. Google har anklagat Parler för att inte följa sina egna regler och ta bort brottsligt material.

Samtidigt är algoritmer mindre träffsäkra än mänskliga moderatorer. I oktober rapporterade Politico att sociala mediejättar började använda algoritmer i högre grad under coronapandemin, med följden att dubbelt så mycket material raderades. Bland annat drabbades syriska aktivister och journalister som använde sina konton för att dokumentera potentiella krigsbrott.

Yttrandefrihet på nätet

Parler grundades 2018 av John Matze. Bland investerarna fanns Rebekah Mercer, en av Trumps största politiska finansiärer, och Fox News-nyhetsankaret Dan Bongino. Målgruppen var republikaner som inte tilltalas av den ideologiska slagsida de ser hos de stora IT-jättarna, rapporterar New York Times.

Plattformens tillväxt fick en skjuts när Twitter i våras började flagga Donald Trumps inlägg, med följden att flera Trumpsupportrar lämnade Twitter till förmån för andra sociala medier. Ännu en kraftig ökning kom efter det amerikanska presidentvalet, när Facebook och Twitter började agera mot Trumps påståenden att valet var riggat. I en intervju i Forbes i juni lyfte Matze fram Parlers ovilja att agera på liknande sätt:

– Det kommer inte att finnas några faktagranskare. Du kommer inte att bli tillsagd vad du ska tycka och vad du ska säga. En polis kommer inte att arrestera dig om du yttrar fel åsikt. Jag tror det är allt folk vill ha.

Parlers kritiker betraktar denna inställning som oansvarig, framför allt i skenet av den våldsamma Kapitoliumockupationen.

– Jag känner mig inte ansvarig för något av detta och det borde inte plattformen heller göra, eftersom vi är ett neutralt torg som enbart följer lagen, sade Matze till New York Times just efter stormningen av Kapitolium.

– Vi försöker göra utrymme för mesta möjliga yttrandefrihet inom lagens ramar, säger Amy Peikoff till NPR.

Parlers försök att återvända

Sedan Parler blockerades från internet har det funnits två huvudsakliga vägar framåt: att försöka återvända till nätet utan att följa IT-jättarnas regler och krav, eller att hitta vägar runt dem.

Inledningsvis visade Parler flera tecken på att välja det första alternativet. Redan när Apple gav Parler ett dygn på sig att börja moderera sitt innehåll erbjöd Parler sig att sätta samman en preliminär modereringsarbetsgrupp. Apple tyckte inte det var tillräckligt. Enligt Wall Street Journal erbjöd sig Parler dessutom att använda algoritmer vid modereringen, och tog ned material på AWS begäran. Det framgår dock inte huruvida materialet i fråga bröt mot lagen (och alltså är sådant Parler ändå skulle ha tagit bort enligt sina egna regler), eller var lagligt men bröt mot AWS:s regler.

Andra tecken pekar på att Parler hellre vill hitta vägar runt IT-jättarna. Förra måndagen (11/1) stämde Parler Amazon Web Services för brott mot konkurrenslagstiftningen. Enligt stämningen var AWS:s beslut att blockera Parler ”motiverat av politisk fientlighet” och utformat för att missgynna konkurrenter till Twitter, som är en annan (och många gånger större) AWS-kund, rapporterade Politico.

Sedan i måndags är Parler delvis tillbaka på nätet. Besöker man Parler.com når man en sida som berättar att Parler har ”tekniska problem”, men att planen är att snart kunna välkomna användarna tillbaka. Reuters rapporterar att det är det ryskägda företaget DDos-Guard som hjälpt Parler att återvända till internet. Företaget har samarbetat med både ryska regerings hemsidor och sidor som har använts av extremister och konspirationsteoretiker, exempelvis 8kun.

Flera medier spekulerar i ett eventuellt samarbete mellan Parler och Epik, en konkurrent till AWS, som tidigare hjälpte den sociala medieplattformen Gab att återvända till internet när den portades av Godaddy. Gab, som i likhet med Parler har hållit kontrollen av användarnas inlägg till ett minimum, portades av Godaddy efter att det framkommit att den misstänkte antisemitiske massmördaren Robert Bowers, som står åtalad för mordet på elva personer i en synagoga i Pittsburgh hösten 2018, var en flitig användare av plattformen.

Enligt New York Times-reportern Jack Nikas har en av Epiks chefer, Robert Davis, sagt sig vara beredd att arbeta med Parler – förutsatt att sidan kan se till att dess regler mot våld efterföljs. Till Vox säger Davis att Epik vill hjälpa Parler att utöka modereringen av användarnas inlägg.

Makten över det offentliga samtalet

I takt med att de sociala mediejättarna har utökat sin kontroll av vad användarna skriver har allt fler börjat ifrågasätta deras makt över det offentliga samtalet. Visselblåsaren Edward Snowden kallar Facebooks blockering av Donald Trump ”en vändpunkt i kampen om kontroll över yttranden på nätet”. Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalny går ännu längre i sin kommentar till Twitters blockering av presidenten, som han kallar ”oacceptabel censur” och ett resultat av ”känslor och politiska preferenser” snarare än presidentens regelbrott.

”Jag har fått dödshot här varje dag i många års tid, och Twitter blockerar ingen (inte för att jag frågar efter det)”, skrev han på Twitter.

De sociala medierna påpekar å sin sida att de är föremål för politiska påtryckningar att öka kontrollen ännu mer.

– Nyhetsmedierna klagar regelbundet över de här företagens makt samtidigt som de efterfrågar att de ska reglera miljoner människors politiska yttranden, sade Facebooks tidigare säkerhetschef Alex Stamos när han vittnade inför den amerikanska senaten i somras.

– Politiska partier runt om i världen ber plattformarna att censurera sina motståndare och överklagar varje motsvarande moderering av deras egna inlägg.

Samtidigt försvinner varken användarna eller deras åsikter för att plattformarna försvinner. Innan Parler plockades ned från nätet följde bland annat den icke-statliga organisationen Anti-Defamation League (ADL), som verkar mot antisemitism, rasism och liknande extremism, diskussionen på plattformen. Oren Segal, vice ordförande för ADL:s extremismavdelning, berättar för Vox att många användare redan diskuterade vilken plattform de skulle gå vidare till efter Parler.

– De förbereder sig alltid för vart de ska flytta härnäst, de väntar sig alltid att deras valda plattform ska stängas ned.

– Folk som inte vill gå tillbaka till Facebook, som är arga på Twitter, de kommer att leta efter de här alternativa platserna, säger Diara Townes, undersökande reporter och engagerad i First Draft, en organisation som satts ihop av Google och arbetar mot desinformation.

– Och ju mer de knuffas åt sidan, desto mer perifera kommer de här platserna att bli.

Text: Bulletin/Nyhetsredaktionen