I Sverige pågår vid sidan av det svenska rättssystemet ett antal parallella rättssystem. Det kan till exempel röra sig om romska eller muslimska rättegångar. Hur människor löser konflikter i olika länder skiljer sig markant åt, och den omfattande invandringen till Sverige de senaste decennierna har fört med sig olika former av parallella rättskipningar, bortom det svenska.

I fallet gällande påkörningen av mamman i Göteborg i slutet av juli, föregicks mordet av en så kallad romani kris – en romsk rättegång. Sönerna körde ihjäl mamman eftersom hon hade hittat en ny kärlek. En romani kris är ett krislösningssystem inom den romska gruppen där man tar itu med konflikter som inte går att lösa på annat sätt. Straffet kan ofta vara böter eller social uteslutning. Men straffet för mamman blev betydligt högre än så.

Efter den uppmärksammade dödskörningen återaktualiserades debatten om parallella rättegångar i Sverige. Senast debatten tog fart ordentligt var när Jenny Strindlöv på Kvällsposten i en artikelserie avslöjade att Malmö stad upplåtit sina lokaler till romani kris. En tjänsteman på Malmö kommun hade dessutom varit involverad och deltagit i en romani kris.

Bulletin tog därför upp frågan om romani kris med Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin i samband med partiets valkampanj den 4 augusti. Men Baudin kände inte till romani kris. Något som antyder hur avlägsna vissa kulturer är i förhållande till majoritetssamhället, och hur bristfällig kunskapsnivån är hos många av de styrande kring framväxandet av parallella kulturer i Sverige.

– Vad är romani kris? sa Baudin när Bulletin ställde frågan.

Partier vill förbjuda romani kris

I början på augusti, strax efter mordet, gick flera tongivande företrädare i Liberalerna ut med en debattartikel i Göteborgsposten om att partiet vill förbjuda romani kris. Ett par dagar senare gick Liberalerna ut tillsammans med Moderaterna i Expressen om ett förbud. Båda riksdagspartierna vill att de som dömer i parallella rättegångar ska kunna dömas i svensk domstol.

Det liberalkonservativa partiet, Medborgerlig samling, ser även att parallella rättssystem med straffrättsliga förfaranden bör förbjudas.

– Civilrättsliga tvister är en helt avgörande del av affärslivet, det är inget konstigt. Men förfaranden som syftar till att bestraffa är problematiska. De som är aktiva och drivande i det förfarandet är gärningsmän som ska dömas för detta. Hur man exakt ska sätta gränsen får man utreda. Vi tror att det är ett mycket stort problem med klanrättegångar i Sverige idag, säger partiledare Ilan Sadé (MED) till Bulletin.

Företrädare från rättsväsendet

Bulletin kontaktade advokat Henrik Sundström, även kommunpolitiker för Moderaterna i Uddevalla, om de parallella rättegångarna i Sverige och hur det påverkar rättsstaten.

– Man kan ha alternativa tvistlösningar som medling och skiljenämnd, om båda är med på det som ett sätt att lösa en konflikt. Men staten har maktmonopol av en anledning, det är det första kännetecknet på en civilisation.

Sundström ser mycket allvarligt på att parallella rättsordningar växer fram och som folk mer eller mindre tvingas in i. Om de parallella rättssystemen växer i omfattning vore det ytterst allvarligt då den svenska rättsstaten är den yttersta garanten för individens frihet.

Krister Thelin, jurist och tidigare domare vid Hovrätten anser att Sverige inte borde tillåta parallella rättssystem i brottmål.

– När det gäller civilrättsliga saker är det inget bekymmer, för det har vi redan skiljedomsförfarande. Gäller det däremot indispositiva mål, det vill säga familjemål och annat precis som det gäller brottmål, där ska ska vi inte tillåta parallella rättssystem.