Facebook noscript image”Partyknarket” en myt – låginkomsttagare största köparna
Ekonomi
”Partyknarket” en myt – låginkomsttagare största köparna
Foto: Tony Dejak/Knut Fjeldstad/AP/TT
Foto: Tony Dejak/Knut Fjeldstad/AP/TT

Det så kallade ”partyknarket” anklagas för att vara den största inkomstkällan för de kriminella gängen. Samtidigt visar en granskning av SVT att många av de personer som dömts för ringa narkotikabrott har en snittinkomst på högst 25 000 – eller ingen inkomst alls.

”Knarket på Stureplan” har tidigare anklagats för att vara de kriminella gängens viktigaste inkomstkälla. Det så kallade ”partyknarket” florerar i samhällsskikt som i övrigt är välmående och som använder substanserna bara när det ska festas.

Men en granskning av SVT visar att de flesta av de som döms för ringa narkotikabrott har en inkomst på max 25 000 kronor – eller ingen alls.

– Det är absolut inte förvånande att det ser ut på det sättet, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete, till Expressen.

”Många säljare är också brukare”

I SVT:s kartläggning av knappt 18 000 personer som dömts för ringa narkotikabrott perioden januari 2021 till augusti 2022, dömdes sju av tio för innehav eller bruk av cannabis.

Den genomsnittliga åldern bland de dömda ligger på 29 år, och den vanligaste åldern för att bli dömd var vid 21.

– Den mesta narkotikan används av personer med narkotikaproblem och andra som använder varje dag. De som är sporadiska användare använder en väldigt liten del av den totala mängden som konsumeras. För sporadiska användare kanske inkomstfördelningen ser lite annorlunda ut, men jag tror att du hittar många med låga inkomster där också, säger Johnson till Expressen.

Han menar även att den som läser siffrorna bör ha i åtanke hur de dömda personerna avslöjats i sitt bruk.

– En annan viktig aspekt av detta är vad polisen riktar insatserna mot. Polisen ingriper mot den här typen av brott när man spanar på annan brottslighet, genom att man befinner sig i utsatta områden där droganvändare finns. Det är också en bidragande förklaring till varför det är så många med låga inkomster. Det är personer med ett beroende som begår annan brottslighet, som polisen ingriper mot. Många som säljer är också brukare.

Trots då att bruket är, vad vi vet, jämnt fördelat över alla inkomstgrupper är det alltså så här det ser ut: fattiga (åtminstone på pappret) torskar. pic.twitter.com/gGI12jD8P5

— Johan Wicklén (@johanwicklen) February 19, 2023

Partyknarkare pekas ut

I den offentliga debatten har det tidigare varit vanligt att påstå att de sporadiska droganvändarna, de som exempelvis använder droger under fester, ska vara de kriminella gängens största inkomstkälla.

Dessa användare pekas ofta ut som personer från välbärgade familjer. SVT:s granskning visar således att fördomen inte stämmer fullt ut.

I en intervju med DN 2019 sa den dåvarande statsministern Stefan Löfven (S) att ”Djursholm, Danderyd – det är där du har den största konsumtionen”.

– Den förra regeringen såg det här som ett sätt att kunna göra ett populistiskt klassperspektiv på narkotikafrågan och lägga ansvaret för gängbrottslighet på konsumenter. Man lyfte särskilt fram partyknarkare i rika områden. Man såg en möjlighet att rama in det som en orättvisfråga. Det används även av högern, men från högerns sida vänder man sig starkt mot idén att det skulle vara rika ungdomar utan konsumenter generellt sett, säger Björn Johanson till Expressen.

Läs även: Hjort: Fler generaldirektörer måste bort

Alex Alma

Reporter
alex@bulletin.nu