Striden om vem som ska kunna utmana Emmanuel Macron i det stundande franska presidentvalet hårdnar. Det franska republikanska partiets kandidat Valerie Pecresse, en karriärpolitiker som själv jämför sig med den brittiska järnladyn Margaret Thatcher och kampanjar med löften om tuffa tag mot islamism, ses av många bedömare som det allvarligaste hotet mot den sittande presidenten Emmanuel Macron, skriver Chris Forsne.
På lördagskvällen hölls två stora valmöten där den omfattande muslimska invandringen och fransmännens köpkraft var huvudämnen.
I Reims attackerade Marine Le Pen inför 3 000 anhängare Emmanuel Macrons, som hon ansåg, katastrofala ledarskap och hans ansvar för den exploderande brottsligheten kopplad till invandringen. Hon utlovade breda ekonomiska och sociala reformer.
Ett par timmar tidigare hade hennes utmanare på högerkanten Eric Zemmour inför en entusiastisk publik på 8 000 personer i Lille föreslagit bonusar för anställda, bättre studielån, och slopade bidrag för invandrare som lösningen på minskad köpkraft.
Men den verkliga rivalen för såväl Marine Le Pen som Eric Zemmour i den första valomgången i det franska presidentvalet om två månader är det republikanska partiets kandidat Valerie Pecresse. En blond elegant yrkespolitiker som inte bara är en produkt av franska elitskolor utan som också innehaft poster som budgetminister och utbildningsminister. I dag styr hon över hela Parisregionen, Ile de France.
Den 54-åriga Pecresse, från fransk högborgerlig miljö, brukar påstå att hon har såväl Thatcher som Merkel i sig. Hennes egen politiska omgivning har föredragit att helt enkelt kalla henne en bulldozer. Utan att vara feminist drar hon i år nytta av kraven på att Frankrike bör skaffa sig en första kvinnlig president.
Men hur tuff Valerie Pecresse än må vara så är det många som säger att hon saknar genuint politiskt innehåll.
Hon sägs vända kappan efter vinden och lämnade ett tag till och med det republikanska partiet för att återgå till det när hon i höstas utsågs till partiets kandidat.
En manöver som är fullt möjlig då Les Republicains är ett löst partiförbund som består av såväl konservativa som liberaler och centerpartister och traditionellt förser Frankrike med presidenter, som till exempel Chirac och Sarkozy.
Tidigare har socialisterna varit republikanernas huvudfiende. Men nu när socialisterna är en spillra av sitt forna jag är Emmanuel Macron och dennes parti LREM de enda som republikanerna ser som sina legitima motståndare.
Pecresse kommer att hålla sitt stora valtal först den 15 februari. Hittills har hon format sin kampanj efter de initiativ om brottslighet, växande islamistiskt hot och sociala frågor som tagits fram av såväl Marine Le Pen som Eric Zemmour.
Pecresse må vara favorit, inte minst för att hon anses vara den utmanare som har högst ekonomisk kompetens och kan samla en bred borgerlighet, men valet är fortfarande öppet. Den stora frågan är om hon kommer att kunna attrahera Le Pens och Zemmours väljare till en högerunion och bli den kandidat som klarar sig vidare. President Emmanuel Macron har ännu inte förklarat sig som kandidat för att istället kunna utnyttja presidentskapet och den position över stridens larm detta ger honom. Han väntas förvandla sig till kandidat först en bit in i mars.
Resten av kandidaterna är chanslösa.
Paris socialistiska borgmästare Anne Hidalgo ligger fortfarande runt ynkliga två procent och hennes utmanare, tidigare justitieministern Christiane Taubira från Guadeloupe, ligger bara ett par procent över. Vare sig den kommunistiske kandidaten Fabien Roussel, extremvänsterns Jean-Luc Mélenchon eller miljöpartisten Yannick Jadot kommer att vara med i slutstriden.
Fransmännen älskar opinionsmätningar och de presenteras mer eller mindre dagligen. Emmanuel Macron är fortfarande favorit i den första valomgången den 10 april alltmedan Pecresse, le Pen och Zemmour ligger i en klunga efter honom. De prognoser som ges inför den andra och avgörande valomgången, en duell den 24 april, har än så länge föga värde.
