Polisen får kraftig kritik av Riksrevisionen för att de misslyckas med att hantera mängdbrott. Risken är att det både skadar förtroendet för rättsväsendet och myndigheten. Men för enskilda ger det problem som att det kan bli omöjligt att få skadestånd eller försäkringspengar.
Mängdbrott klaras inte upp utan läggs på hög och ofta blir de liggande så länge att de inte kan klaras upp visar en granskning från Riksrevisionen, RRV, som polisen i stort instämmer i.
Mängdbrott, alltså mindre allvarliga brott där polisen och inte en åklagare leder förundersökningen, är exempelvis rattfylla, misshandel, stölder och inbrott.
Brott av den typen utreds ineffektivt och har för låg uppklarningsprocent enligt RRV.
– Det är allvarligt och problematiskt att det är på det här sättet. Alla brott som går att utreda ska utredas och då måste man ha en process som fungerar för det, säger Per Dackenberg, projektledare vid Riksrevisionen.
– Polisen har fått 50 procent mer i anslag på fem år och inom ramen för det bör det vara möjligt att få till en bra bemanning.
RRV menar att det är en kombination av för lite personal och att den befintliga personalen används ineffektivt. Lokala brottsutredande poliser lånas ut till utredningar om grova brott och då samlas mängdbrotten på hög.
Polisen är medveten om problemet och menar att mycket handlar om den grova gängbrottsligheten. Den tvingar polisen att styra om resurser till det grova våldet.
RRV uttrycker oro för att det ska leda till både hotad rättssäkerhet och minskat förtroende för rättsväsendet. Runt 80 procent av brotten är mängdbrott.
– Konsekvenserna blir att man som brottsutsatt inte får rätt. Man kan till exempel behöva få ett skadestånd om man blivit misshandlad, men om ärendet inte kommer upp i rätten går ju inte det. Det finns många konsekvenser och det här gör i längden att otryggheten ökar i samhället, säger Per Dackenberg.
