Polismyndigheten saknade rättslig grund när de nekade två sammankomster i februari där det var tänkt att koranen skulle brännas, det slog Förvaltningsrätten fast i en dom nyligen. Nu har Polismyndigheten analyserat domarna och beslutat att överklaga till Kammarrätten.
I februari i år ansökte en förening och en privatperson om att få bränna en koran utanför Turkiets respektive Iraks ambassad i Stockholm. Polismyndigheten nekade de allmänna sammankomsterna med motiveringen att de inte kunde garantera säkerheten.
Polismyndigheten hänvisade till Säkerhetspolisen vars bedömning löd att koranbränningar hade ökat attentatshotet mot Sverige.
Föreningen och privatpersonen överklagade därför polisens beslut.
Den 4 april meddelade Förvaltningsrätten, som är första instans, att Polismyndigheten saknade grund att neka de två allmänna sammankomsterna där koranbränning skulle förekomma.
Nu har Polismyndigheten granskat och analyserat domarna och har beslutat att överklaga till Kammarrätten.
Inga konkreta säkerhetsrisker
Polismyndigheten anser att frågan är principiellt myckt viktig och att den därför ska prövas i högre instans.
Enligt förvaltningsrätten har det inte funnits tillräckligt tydliga konkreta säkerhetsrisker för att neka en allmän sammankomst.
– De möjligheter som finns att vägra tillstånd till en allmän sammankomst är mycket begränsade. Förvaltningsrätten anser inte att den hotbild som redovisats och som har legat till grund för Polismyndighetens beslut att neka tillstånden är tillräckligt konkret och kopplad till den aktuella sammankomsten. Polismyndigheten har därför inte haft tillräckligt stöd för sina beslut, säger Eva-Lotta Hedin, lagman.
I nuläget är överklagandena inlämnade och Polismyndigheten har begärt anstånd till den 25 april 2023 för att närmare utveckla myndighetens talan.
Läs även: Språktester i äldreomsorgen ökar – Vänsterpartiet protesterar
