Riksrevisionen har riktat hård kritik mot polisreformen från 2015 och bedömt att målen inte uppnåtts. Men polisen avvisar kritiken och menar att rapporten missar de faktiska samhällseffekterna.

– För oss är det samhällseffekterna som räknas och det är det som vi försöker uppnå. Och när vi når det så tycker vi att det borde finnas med i bedömningen, säger Micael Säll-Lindahl, chef för polisregion Nord och talesperson för Polismyndigheten.

40 000 färre stöldoffer

Bara i år har polisen lyckats med att minska inflödet av tillgreppsbrott med 40 000 tillgrepp. Antalet biltjuvar har enligt Säll-Lindahl minskat mycket och de åker nu istället till Belgien och Nederländerna för att begå brott.

Han menar att polisen genom utlänningslagstiftning och operativa åtgärder tvingat brottslingarna att åka till andra länder.

– Det är 40 000 målsägare som inte blev utsatta för stölder. Det tycker vi är en rätt viktig grej när man pratar effektivitet inom polisen. Det handlar ju om brottsreduktion. Det är ju brottsreduktion som är meningen med polisarbetet, säger han till Bulletin.

Halverat antal skjutningar

– Våldet och antalet skjutna och svårskadade fall sjunker kraftigt. Det är inte så att vi har löst problemet, men vi lyckas desarmera konflikterna så vi förhindrar en mängd av de här grova våldsbrotten som förr genomfördes, säger Säll-Lindahl.

Han konstaterar att polisen i Sverige förhindrar många brott redan i förberedelse- eller försöksstadiet och klarar upp fler brott än de flesta andra länder internationellt.

– Nu kommer det poliser från andra länder till oss för att se hur vi jobbar. För vi gör något. Vi gör någonting som funkar. Det är ju effektivitet och det är ju meningen med polisarbetet, säger han.

Antalet dödade i parrelationer hittills i år ser också ut att vara ungefär hälften jämfört med förra året.

”Gjort det som vi blivit tillsagda”

Säll-Lindahl erkänner att polisen hade stora problem de första åren efter reformen. Polisorganisationskommittén, som genomförde reformen, valde processtyrning i en matrisorganisation som styrform.

– Problemet som vi har haft och problemet som egentligen har ökat för varje år som har gått är att verkligheten har träffat den här planen. För det är ju så att komplexiteten, säkerhetsläget och brottslighetens innehåll har förändrats rätt mycket under den här tiden, säger han.

– Styrningsmässigt så vi har ju gjort det som vi blivit tillsagda, men effekterna blev inte bättre ju mer vi gjorde det, utan det blev faktiskt tvärtom. Det är därför vi har ändrat styrsättet att styra polisen, säger Säll-Lindahl.

Pågående förändringsarbete

Polisen arbetar sedan två år tillbaka med att ändra styrformen och ta bort administrativa hinder. Rikspolischef Petra Lundh startade ett genomgripande förändringsarbete när hon tillträdde i december 2023.

– Vi säger ju inte att det har gått på räls, tvärtom. Det som har hänt är att den operativa verkligheten träffade den här idén om styrningen av polisen rätt mitt i sidan. Och för varje år som har gått så har idén blivit sämre och sämre, säger Säll-Lindahl.

Polisen delar Riksrevisionens rekommendationer och jobbar redan med dem, men menar att de faktiska resultaten borde vägas in.

– Nu när vi har ändrat och vi ser att vi får det att sitta ihop på ett annat sätt, vi får brottsbekämpningseffekterna som vi är ute efter, då tycker vi att Riksrevisionens slutsats inte är en riktig bedömning, säger Säll-Lindahl.

– Med tanke på att polisens primära uppdrag är att förhindra brott och vi nu lyckas med det, så är det konstigt att det inte räknas med i Riksrevisionens bedömning, säger han.