Enligt januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna ska antalet polisanställda öka från 30 000 till 38 000 anställda 2024, varav drygt 26 000 ska vara poliser i aktiv tjänst. I dag är den siffran drygt 21 000 poliser. Ett mål som alla partier skriver under på. Men det står också klart att det kommer att bli svårt att nå det målet. I December 2020 hade polisen 33 726 polisanställda och med den nuvarande rekryteringstakten kan det bli svårt att nå det målet.

Samtidigt har Polishögskolan stora svårigheter att fylla platserna till utbildningen. Antalet utbildningsplatser har ökat de senaste åren men varje terminsstart gapar ett stort antal platser tomma. Vid terminsstarten våren 2021 står till exempel 3 av 10 platser tomma, vilket är en liten förbättring jämfört med vårterminen 2020 då 4 platser av 10 inte fylldes. 

Det är den nionde utbildningsstarten i rad som inleds med mängder av vakanser, uppger tidningen Blåljus, och nästan varje termin fylls inte cirka trehundra platser. Det motsvarar ett normalstort polishus, påpekar Peter Larsson som arbetar som ingripande polis i Göteborg.

Problemet är inte att det saknas intresse för att bli polis. Inför varje terminsstart söker cirka 20 000 personer utbildningen. Enligt inrikesminister Mikael Damberg handlar det om att de sökande inte har tillräckliga meriter för att fylla utbildningsplatserna. 

Psykologintervjun underkände över 60 procent

Erik Nord, polisområdeschef för Göteborg, anser att det är antagningsprocessen som är problemet. Polismyndigheten gav 2014 Rekryteringsmyndigheten i uppdrag att sköta den och det var ett misstag, anser Erik Nord.

– Vi har släppt ifrån oss rekryteringsprocessen. Det finns nästan inget yrke i Sverige idag som har så många tester. Jag tycker att vi definitivt har för stor tilltro till psykologintervjun, men även till andra tester som lutar mot beteendevetenskapen, och resultatet blir att vi missar bra poliser, säger Erik Nord.

– Om vi helt ohämmat ska låta psykologer och beteendevetare vaska fram de bästa av de bästa kommer vi aldrig att kunna fylla Polishögskolan, fortsätter han.

Statistik från Rekryteringsmyndigheten visar att Erik Nord har rätt om psykologintervjun. Vid antagningen till polisutbildningen vårterminen 2020 sorterades 63 procent av de sökande bort på psykologintervjun och vid antagningen våren 2019 var bortfallet hos psykologen 57 procent.

”Det var aldrig avsikten” 

Stefan Annell är doktor i psykologi och arbetar på institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan. Han har skrivit en avhandling om urvalet till polisutbildningen och har stor erfarenhet av polisurval. 

Han menar att orsaken till att så många kuggas på psykologintervjun kan spåras till att Rekryteringsmyndigheten tog överrekryteringsprocessen från Polismyndigheten 2014. Det innebar en relativt stor förändring.

– Den tidigare modellen, där Polisen ansvarade för en större del av processen, ansåg vara för dyr och tidskrävande. Dessutom ville man ha en mindre subjektiv och mer likvärdig urvalsprocess. I den nya modellen renodlades Polisen rollen till att vara kravställerare och vara den myndighet som fattade beslut om antagning, medan Rekryteringsmyndigheten svarade för genomförandet av processen på uppdrag av Polisen, säger Stefan Anell.

Varför faller en så stor andel bort vid psykologintervjun?

– Det finns inget enkelt svar på den frågan, men förändringarna i modellen är sannolikt en viktig förklaring. Tidigare har bortfallet legat kring 30 procent, men under senare år har andelen bortselekterade ökat, säger Stefan Annell.

Ytterligare en orsak, enligt Stefan Annell, är att när Rekryteringsmyndigheten tog över antagningsprocessen hade Polisen cirka 8 000 sökande på 300 platser. Det ansåg man var för många, och för att kunna sålla bättre införde man den så kallade PWA:an, eller Polisens Webbaserade Ansökningsformulär som är ett datoriserat frågeformulär. Där valde Polisen att sätta de medicinska och psykologiska kraven högt då man hade så många sökande för att på så sätt sålla bort fler i början av antagningsprocessen.

– Det spillde över på psykologintervjun då kraven behövde vara enhetliga. Den här höga ribban gjorde att man fick svårt att fylla platserna och i praktiken blev det så att psykologbedömningarna kommit att avgöra om någon ska antas eller inte, vilket aldrig var avsikten, säger Stefan Annell.

”Det kan inte vara så illa”

Mats Johansson är förundersökningsledare vid Polisens Kontaktcenter men även fackligt aktiv. Han har reagerat på det stora bortfallet vid psykologintervjun och lämnade därför in en motion till Polisförbundets kongress i höstas.

– Att det är så många som underkänns på psykologitestet har jag hört av många inom kåren och jag tänkte varför är det så? Är det så illa, att så många inte håller måttet? Nej, så kan det inte vara, så därför tyckte jag att det är en bra idé att Polisförbundet tittar på detta och utreder det, säger Mats Johansson

Mats Johansson menar även att det är ett problem att processen kring intervjun inte är öppen för insyn.

– Eftersom man lägger locket på så vet ingen varför så många underkänns och på vilka grunder. Det öppnar upp för spekulationer om att det finns en dold agenda som inte Polismyndigheten eller Rekryteringsmyndigheten vill redovisa.

“Rimlig begäran med tanke på hur många som faller bort”

– Det borde man göra eftersom psykologi inte kan anses vara en exakt vetenskap. Det finns en rad olika teorier och resultatet kan bero på vilka instrument man använder sig av och den enskilda psykologen. Jag tycker att det är en rimlig begäran med tanke på att det är så pass många som faller bort på det momentet, fortsätter Mats Johansson.

Polisförbundets styrelse varken avslog, eller gav sitt bifall, till Mats Johanssons motion, utan hänvisade till att förbundet själva tittade på frågan.

Större rättssäkerhet

John Hermiz är chefspsykolog på Rekryteringsmyndigheten. Han understryker att psykologintervjun bygger på den kravprofil som Rikspolisstyrelsen beslutade 2012 och att de som inte blir godkända inte når upp till kraven.

– Det fanns flera anledningar till att man övergav det tidigare kommissionsförfarandet och att Rikspolisstyrelsen valde att anlita Rekryteringsmyndigheten som extern leverantör av lämplighetsbedömningar. Framförallt ville man öka graden av rättssäkerhet, transparens och kostnadseffektivitet. De metoder som Rekryteringsmyndigheten tillämpar i det psykologiska urvalet till polisutbildningen, dvs. begåvningstest, personlighetstest och strukturerad intervju, har alla ett vetenskapligt stöd.

Johan Hermiz  menar att anledningen till att man inte öppet berättar vilka frågor som ingår i psykologintervjun och hur svaren tolkas är för att metoden skyddas av sekretess.

– Man kan ju anta att syftet med intervjun motverkas om uppgifterna kommer ut. I dialogerna och samarbetet med de som är ansvariga för urvalet på Polismyndigheten är vi givetvis helt öppna med metoden, säger Johan Hermiz.

”Vi ska inte sänka kraven”

Erik Nord konstaterar att polisen själva skulle kunna ta hand om bortsorteringen av sökande som inte lever upp till kraven.

– Som det är nu är nätet för finmaskigt. Man kan tänka sig ett system med flera obligatoriska förkunskaper där Polisen helhjärtat kan ägna sig åt taktisk och praktisk tjänstgöring med de sökande. Där kan vi sedan sortera bort de som inte passar för yrket. Det är ju något som redan sker idag, säger Erik Nord.

Peter Larsson tycker dock att Erik Nords resonemang är lite väl lättvindigt.

– Jag tycker att det är att göra det lite lätt för sig att säga att psykologintervjun ska slopas, men visst kan man ifrågasätta att denna process enbart ligger hos Rekryteringsmyndigheten. Jag tycker att det tidigare systemet, där de sökande även fick samtala med två erfarna poliser, var bra. Då kunde de, tillsammans med psykologen, föra ett samtal om en sökandes lämplighet. Då fick vi en delad bedömning från två olika kompetenser, säger Peter Larsson.

Han menar också att det kan vara en idé att se över hur polisens beställning till Rekryteringsmyndigheten ser ut.

– Det kan vara så att det behövs med tanke på hur många som inte klarar psykologintervjun. Samtidigt vill jag understryka att vi inte ska sänka kraven. Det kan vara så att beställningen ligger helt rätt och då är de sökande helt enkelt inte lämpliga som poliser.

Just nu pågår ett samarbete mellan Rekryteringsmyndigheten och Polismyndigheten i vilken man gör en översyn av de psykologiska, medicinska och fysiska kraven till utbildningen. Den översynen planeras vara klar våren 2021.

Bulletin har sökt Polismyndigheten för en kommentar. Man väljer att inte kommentera på grund av den pågående översynen.

TEXT: Martin Berg