Nu kommenterar källor inom polisen tillsättandet av Petra Lundh som ny rikspolischef.
– Att bli rikspolischef utan att ha erfarenhet av resultatorienterad polisverksamhet eller polisverksamhet över huvudtaget, gör att hon riskerar hamna i beroendeställning till dem i flera fall fullständigt inkompetenta cheferna som numera befolkar rikspolischefens kansli och Noa, säger en källa inom polisen.
Petra Lundh har en omfattande bakgrund inom rättsväsendet men har inte arbetat inom Polismyndigheten tidigare. Hon var riksåklagare och chef för Åklagarmyndigheten när hon i våras utsågs till hovrättspresident i Svea hovrätt, en post som hon tillträdde den 1 september.
Hon kommer att axla ansvaret som rikspolischef efter avgående Anders Thornberg, som tillträdde i februari 2018. Thornberg går nu vidare och blir landshövding i Hallands län.
Regeringen kommer även att utse en biträdande rikspolischef inom kort, något som inte funnits under Thornbergs ledning. Vem det blir är ännu oklart.
Anders Thornberg lämnar efter sig en myndighet i fritt fall enligt många poliser. Bulletin rapporterade nyligen om att polisen får det lägsta förtroendet gällande samtliga mätbara punkter sedan 2009 enligt en färsk rapport från Brå.
Saknar kompetens
En källa som Bulletin pratat med är både polis och jurist men är för närvarande tjänstledig från den nationella operativa avdelningen, Noa.
– Det är mission impossible för henne. Men det kan knappast bli sämre med tanke på det ledarskap som polisen har haft alltsedan den stora omorganisationen 2015, med först Dan Eliasson som tog med sina kompisar från hans tidigare arbetsplatser Migrationsverket och Försäkringskassan, och sedan Anders Thornberg som var alltför svag för att kunna rensa ut den inkompetens som Eliasson tidigare dragit in och därför istället fyllde på med i sin tur sina kompisar från hans tidigare arbetsplats Säpo, som ju bedriver en helt annan verksamhet än den reguljära polisen, säger källan.
Vidare berättar källan att det kan bli svårt att ansvara för Sveriges största myndighet med över 35 000 anställda (enligt polisens hemsida) när man saknar erfarenhet av polisverksamhet och hur man styr och leder en sådan komplex och stor organisation med en sådan bred portfölj med vitt spridda uppdrag och verksamheter. Trots att hon har innehaft positionen som generaldirektör för Åklagarmyndigheten med 1 900 anställda så utgör erfarenheten en betydande skillnad säger han och fortsätter:
– Hon riskerar hamna i klorna på de flertalet inkompetenta cheferna inom den högsta polisledningen. Hon riskerar duperas av dessa chefer som kommer göra allt för att förvirra henne så hon inte inser hur dåliga man faktiskt är.
Vikten av kompetensutveckling
I strävan efter att stärka och effektivisera polisverksamheten framhåller källan vikten av att prioritera kompetensutveckling inom polisen snarare än att enbart öka antalet polisanställda. Källan menar att man borde överväga att anlita rådgivare eller före detta höga chefer från andra utländska polisorganisationer som framgångsrikt bekämpat grov organiserad brottslighet med hög uppklaringsprocent. Som exempel framhåller han den brittiska polisen. Samtidigt betonar han vikten av att utforma konkreta handlingsplaner med tydliga och mätbara mål för att säkerställa effektiviteten inom polisarbetet.
– Dagens regleringsbrev är för allmänt hållna, där regeringen i princip räknar upp allt som polisen ska göra och prioritera. Istället behövs klara, tydliga och framförallt mätbara mål för verksamheten vilka sedan kan ligga till grund för de handlingsplaner som Polismyndigheten ska ta fram och senare återrapportera i vilken utsträckning man uppnått de uppsatta målen. Nu är det för otydliga direktiv och följaktligen kan Polismyndigheten fortsätta att underprestera utan att man kan sätta fingret på varför resultaten uteblir, säger han till Bulletin.
Utmaningar
En annan poliskälla som Bulletin intervjuat betonar de styrkor som Anders Thornberg hade under sin tid som rikspolischef. Bland annat att Thornberg var väldigt närvarande gentemot personalen i sitt arbete. Källan beskriver hur Thornberg aktivt reste runt i landet och engagerade sig i olika polisregioner i strävan efter att förbättra lokalpolisområdena.
Det påpekas att den tillträdande rikspolischefen Petra Lundh kan möta utmaningar eftersom hon troligen saknar den nära kontakten med polisorganisationen som Thornberg haft. Trots detta framhäver källan Lundhs styrkor, särskilt hennes inflytande inom rättsväsendet och att hon har en gedigen juridisk bakgrund.
– Jag har svårt att se att en ny rikspolischef kan gå in med samma engagemang som Thornberg gjorde, säger källan.
Ytterligare en polis Bulletin pratat med instämmer i analysen om svårigheterna med att en ny rikspolischef kan råda bot på de allvarliga problem och den ineffektivitet som myndigheten brottas med. Polisen erfar att organisationen svällt och blivit ineffektiv i den bemärkelsen att andelen administrativ personal inom HR, kommunikation, rättsutredning har ökat i förhållande till den operativa personalstyrkan.
– Det kan bli en utmaning att som jurist leda Polismyndigheten och vinna förtroende bland polischefer. För många är hon relativt okänd, säger han.
Behåller stor utredning
Samtidigt som uppdraget som rikspolischef ska Petra Lundh ansvara över den brottsbalksutredning som ska se över dagens straffskalor, vilket Bulletin rapporterat om. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tror att båda uppdragen kommer gå att kombinera.
– Att höga chefer i rättsväsendet också kan ha utredningsuppdrag är inte nytt. Det är så vårt utredningsväsende fungerar, säger han.
Petra Lundh kommer få en lön på 188 000 kronor i månaden. Det gör henne till den högst betalda myndighetschefen i Sverige, rapporterar fackförbundet ST:s tidning Publikt.
Läs även: M: ”S vägrar svara om stöd till judiska minoriteten”