Kommunals ordförande tycker att kommunerna ska överta den privata äldreomsorgen om personalen där inte får nog med pengar. Nu måste kommunerna få extra resurser för att kunna ge rättvist till all personal – inte bara den kommunala – så att fackets otäcka rofferihot inte blir verklighet.
KRÖNIKA. I måndags bröt förhandlingarna mellan Kommunal och Almega Vårdföretagen samman och facket varslade om strejk för anställda i privat äldreomsorg. Man krävde lika omfattande villkorsförbättringar som man fick i förhandlingarna med Sveriges kommuner och regioner, SKR, gällande de kommunalt anställda.
Det är väl ett rimligt krav vid första anblick, men problematiskt om man tittar närmare på saken. SKR:s avtal är nämligen dyrt och i praktiken över det så kallade ”märket” om 5,4 procent, då partnerna bland annat kom överens om att även ge personal som jobbar kommunalt 5 500 kronor i ett engångsbelopp.
Så höga löneökningar kan nog hanteras av kommunala verksamheter, som ju alltid kan gå till politikerna och begära mer av skattebetalarnas pengar om de spräcker sina budgetar. Däremot är det enormt svårt för de privata alternativen att ge sin personal stora plötsliga bonusar hur gärna de än skulle vilja – för de har ju sedan innan tecknat avtal med kommunen om ersättningsnivåer och planerat sin budget efter detta. För dem måste plus och minus gå ihop.
Att Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin tycks vilja använda situationen för att minska valfriheten och sätta dit de privata verksamheterna är högst obehagligt.
Han började snabbt hota med att strejken borde resultera i att de privata tas över i kommunal regi eftersom verksamheter utan personal blir samhällsfarliga. ”Vi kommer se till att kommunerna får ta över nu”, sa han till Aftonbladet.
”De ska inte verka på marknaden om de inte har råd”, menade Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal. ”De väljer att lägga sina pengar på annat”, påstod Baudin och menade naturligtvis vinst.
De äldre som helt frivilligt valt de privata äldreboendena brydde de sig tydligen inte om.
Det var svårt att inte tänka på Jonas Sjöstedt (V) och Vänsterpartiets klåfingriga syn på mitt och ditt.
Och hur hade herrarna tänkt att övertagandet av privat egendom ska ske? Det går knappast att bara flytta över personal och skriva om anställnings- eller kollektivavtal hur som helst. Har kommunen verkligen resurser för att hantera sådana rockader? Menar Kommunal att det ska vara tillfälligt eller permanent? Om företag läggs ner kommer de knappast att kunna öppna hur som helst igen.
Dessutom, vad tror de att de gamla skulle anse om flyttkarusellen; de som har valt ett boende för att de tyckte att det verkade bäst? Dem verkar de fackliga inte tänka på.
Nej, eftersom Kommunals hot i praktiken är ogenomförbart blir det blott populistisk propaganda. En enkel lösning som enbart funkar i fantasin.
Jag är verkligen inte motståndare till att de som arbetar med de äldre får mer betalt – tvärtom – men det ska ju gå rättvist till. Att fack och offentlig arbetsgivare kom överens om en extra bonus kommer att kosta för skattebetalarna och läggas utanför den ordinarie budgeten för de kommunala, och då är det rätt och riktigt om de privata också får motsvarande stöd.
Joakim Larsson (M) som förhandlade för SKR:s räkning svarade mig att det var ”rimligt att Kommunal och deras medlemmar inte ska förlora på att vi prolongerade (”förlängde”) tidigare avtal med hänvisning till pandemin”.
Dock gäller höjningen även en löneökning till yrkesutbildade som ligger över märket. Dessutom är han politiker och riskerar knappast personlig konkurs om han är mer generös än han har råd med. Det är lätt att lova bort andras pengar och nu har SKR:s tilltag satt de privata i en väldigt svår sits.
Regeringen beslutade i höstas om att ge fyra miljarder mer till äldreomsorgen per år. Kanske är det dessa pengar som ska täcka de extra tusenlapparna till personalen i kommunala äldreboenden i år – med cirka 400 000 kommunalt anställda blir 5 500 kronor var plus arbetsgivaravgift nästan tre miljarder.
Men då borde samma summa delas ut till den privata personalen. Pengarna borde ju komma alla gamla till del, oavsett om de har valt att bo på ett kommunalt eller ett privat boende.
Det är ytterst beklagligt om de som behöver omsorg hamnar i kläm i en ideologisk strid om privat och offentlig välfärd. Deras väl och ve borde vara högsta prioritet. Mitt hjärta klappar för dem.
TEXT: CAROLIN DAHLMAN
Krönikör på Bulletin
carolin@bulletin.nu
Läs även Bulletins reportage: Kommunal: Kommunerna får ta över verksamheten
Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna.
