Elpriset i landets två sydligaste elprisområden skjuter återigen i höjden. De kommer i morgon att vara mer än 1 000 procent högre än förra decembers. Det rörliga priset slår då igenom 4-kronorsvallen per kilowattimme.
I morgon tisdag överstiger elpriset i Sveriges mellersta och sydligaste delar 4 kronor per kilowattimme vid elbörsen NordPool. Förra december låg det genomsnittliga elpriset på 31 respektive 37 öre per kilowattimme i dessa elprisområden.
– Elpriserna har nått rekord efter rekord sedan de åter började stiga i oktober. Vi har sett en stor ökning av sökningar och förfrågningar relaterade till våra solcellstjänster sedan dess, säger William Bergmark, vd och grundare av HemSol, som är en startup specialiserad på information av solcellsinstallationer för privatpersoner.
En genomsnittlig villaägare med ett hus på 120 kvadratmeter med direktverkande el, vilket är en vanlig uppvärmningsform i landet, kommer definitivt att känna av prisutveckling när elfakturan dimper ned i brevlådan.
– Om man bundit sitt elavtal, så påverkas man inte nämnvärt. Men har man ett rörligt elavtal är det möjligt att den årliga fakturan kan bli avsevärt mycket högre än tidigare år om den utveckling vi ser nu fortsätter, varnar Bergmark.
Förra året var elpriserna rekord låga i södra Sverige – i genomsnitt 25 öre per kilowattimme under 2020. Det var en god vattentillgång kombinerad med vindkraftsrekord och låg efterfrågan på el som låg bakom de rekordlåga elpriserna då, enligt Energiföretagen.
Läs även: Nu får de höga elpriserna konsekvenser – inflationen ökar snabbare
Ökat beroende av förnybar energi leder till större prissvängnngar
Kylan nere på kontinenten har de senaste veckorna drivit upp efterfrågan på el. Det är en av faktorerna bakom de stigande elpriserna på den samlade europeiska elmarknad som Sverige är integrerad del av.
En annan underliggande orsak bakom de skenande elpriserna är den kraftiga ökningen av priset på naturgas, som mer än sjufaldigats under årets gång. Efterfrågan på naturgas har stigit i och med att pandemi-relaterade restriktioner lättats, samtidigt som utbudet av konkurrerande energikällor som kärnkraftverk och kolkraftverk under en längre tid fasats ut.
I Sverige avvecklades Ringhals 2 under 2019 och i december 2020 stängdes Ringhals 1. Det innebar att Sverige tappade ungefär 8 procent av elproduktionen. Några år tidigare stängdes två av Oskarshamns reaktorer – 1 och 2.
Kärnkraft är – till skillnad från vindkraft – planerbar.
Europa är därmed mer beroende av rysk naturgas och förnybara energikällor som vind, vatten och sol.
– De oplanerbara energikällorna leder till större svängningar i elpriset. I dag till exempel, producerar Storbritanniens vindkraftverk enbart 3 procent av efterfrågan, säger Magnus Thorstensson, som ansvarar för råkraftmarknadsfrågor vid Energiföretagen.
– De flesta konsumenter vill använda sig av grön el när det går. Men mellan november och februari när efterfrågan är som störst, så producerar [i Sverige] en solanläggning cirka en tiondel av sin årliga produktion. Det skulle krävas bättre batteriteknik för egenanvändning av solceller, säger Bergmark vid Hemsol.
Vissa EU-länder går dock mot strömmen och bygger ut kärnkraften. Förra veckan meddelade Finland att en femte kärnreaktor kommer att tas i bruk innan årets slut och Nederländerna beslutade att bygga två nya kärnkraftverk.
