Den 1 juli införs ett nytt brott i brottsbalken – psykiskt våld. Flera medier har beskrivit lagen som ett förbud mot omvändelseförsök, men det är missvisande enligt Suzanne Wennberg, professor emerita i straffrätt vid Stockholms universitet.
Den 20 maj beslutade riksdagen att kriminalisera psykiskt våld. Lagen träder i kraft den 1 juli och innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta någon för kränkningar i form av beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning.
Kränkningarna ska sammantagna ha varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet är fängelse i högst fyra år.
I rapporteringen kring lagen har bland annat SVT använt rubriken ”Omvändelseförsök förbjuds – det här är nya lagen”. Suzanne Wennberg menar att den beskrivningen är missvisande.
”Den aktuella debatten om denna lag bygger på ett missförstånd”, skriver Suzanne Wennberg i ett skriftligt svar till Bulletin.
En kompromiss bakom lagen
Wennberg beskriver bakgrunden som en politisk kompromiss. Utredningen som fick i uppdrag att överväga kriminalisering av omvändelseförsök, SOU 2023:37, avstod enligt henne från att lägga ett sådant förslag. Befintlig strafflagstiftning ansågs användbar mot påtryckningar som urartat.
”För att ingen skulle behöva tappa ansiktet beslöt regeringen att i stället lägga ett förslag till ett nytt brott, psykiskt våld, som inte alls relaterar till någons sexuella läggning eller könsidentitet”, skriver Wennberg.
Brottet kan enligt henne begås av vem som helst. Hon nämner som exempel en internatskoleelev som ägnar sig åt mobbande kamratuppfostran, eller en politiker eller aktivistisk journalist som återkommande fäller nedsättande kommentarer om sin antagonist på sociala medier.
”Det är med andra ord missvisande att beskriva brottet som att vi nu kriminaliserar omvändelseförsök”, skriver Wennberg.
Vad lagen faktiskt täcker
Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, har i en intervju med Världen Idags webbprogram Hotspot sagt att hon vore beredd att sitta fyra år i fängelse för att försöka omvända ett barnbarn som identifierade sig som trans. Uttalandet har väckt stark kritik.
”Agnes Wold kan göra allt som står i hennes makt för att omvända ett barnbarn som sagt sig vara fött i fel kropp, så länge hennes verbala påverkan eller rådgivning inte innefattar några nedsättande uttalanden eller någon form av hot eller tvång”, skriver Wennberg.
Hon tillägger att det inte är någon kränkning att råda en sextonåring att avvakta med beslut som kan vara svåra att ångra.
Wennberg ser inte heller någon risk för att lagen tillämpas bredare än vad riksdagen avsett.
”De flesta anmälningar kommer förmodligen att direktavskrivas av polisen, särskilt som psykiskt våld är förenat med bevisproblem. Dessutom tillämpar domstolarna den så kallade legalitetsgrundsatsen i brottmål och därmed en försiktig lagtolkning”, skriver hon.
