Resursstarka utländska vindkraftsbolag ser svensk vindkraft som en lönsam investering. Problemet är att bolagen kan exploatera svenskt territorium och samtidigt komma undan kostnaderna för avveckling av uttjänta vindkraftsinstallationer genom att försätta bolagen i konkurs.
– Svenska skattebetalarna kan få betala halva kostnaden i form av nätavgift utan att få något för det. Det kan bli ett sätt för bolagen att ta en springnota, säger Jan Blomgren, professor i kärnfysik till Bulletin.
Just nu pågår en expansiv utveckling av utlandsägd vindkraft i Sverige. Idag ägs mellan 65 och 80 procent av vindkraften av utländska intressen. Det är bland annat pensionsbolag, investmentbanker, kapitalförvaltare och energibolag som ser en lukrativ och hållbar affärsmöjlighet i svensk vindkraft.
Den enskilt största investeraren på den svenska marknaden är det kinesiska kärnkraftsbolaget CGN. Endast ett fåtal aktörer på den svenska vindkraftsmarknaden är svenska bolag. En stor del av den el som produceras i Sverige exporteras sedan till olika länder i Europa.
Enligt Jan Blomgren skapar utbyggnaden av vindkraften i Sverige merkostnader på så sätt att elnätet behöver byggas ut för att hantera energiöverföringen. Det uppkommer även kostnader till följd av den instabilitet i elnätet som uppstår. När vindkraftverket sedan uppnått sin livslängd på cirka 15–20 år uppstår dessutom borttagnings- och avvecklingskostnader. Om de utländska bolagen inte tar ansvar för detta hamnar kostnaden på markägaren.
Om markägaren sedan inte har råd att bekosta avvecklingen, riskerar kostnaden att vältras över på svenska elkunder.
Blomgren ser en risk i att utländska investerare kan nyttja en affärmodell som går ut på att driva vindkraftverk i Sverige så länge de är lönsamma, för att sedan försätta vindkraftsbolagen – som ofta är dotterbolag – i konkurs. I sammanhanget bör nämnas att nästan alla vindkraftsbolag i landet går med förlust.
Enkelt att bygga i Sverige
En förklaring till att utländska aktörer vill bygga vindkraftverk i Sverige är att det är ett av de lättaste länderna i världen att bygga vindkraftverk i. De utländska investerarna får dessutom ofta stöd i sina hemländer, då många kunder är villiga att betala mycket för elen då den klassas som grön, säger Jan Blomgren.
I Sverige klassas vindkraftverk som byggnader och inte maskiner. På så sätt kan investerare undkomma kostnader för säkerhet för personalen och miljön. Blomgren påpekar att man dessutom tagit bort kravet på bygglov, trots att verken klassas som byggnader, vilket förenklar processen men minskar samhällets kontroll.
Hur köper utländska investerare upp mark i Sverige för vindkraftsbyggnation?
– Det är sällan som de utländska investerarna köper mark. De hyr ofta in sig och arrenderar mark hos en skogsägare via ett upplåtelseavtal. Det kan röra sig om både statlig mark och privat mark. Statens skogsbolag, Sveaskog, upplåter en hel del mark till utländska vindkraftsbolag.
Enligt Blomgren bidrar både Naturskyddsföreningen och naturvårdsverket till att vi får mer vindkraft i Sverige. Han påpekar att det är ett överordnat mål hos flera myndigheter att bygga ut vindkraften snarare än att värna naturen. Direktiven kommer från regeringen.
”Skyffla över ansvaret”
Enligt Blomgren är de utländska ägarna ofta uppbyggda på så sätt att de har ett moderbolag i hemlandet och ett eller flera dotterbolag i Sverige. När vindkraftverken uppnått sin livslängd och är obrukbara kan de utländska investerarna försätta dotterbolaget i konkurs.
På så sätt kan företagen skyffla över ansvaret, då kostnaderna för rivning och återställande av naturen till slut hamnar på markägen. Och om denne går i konkurs – på de svenska skattebetalarna.
Regeringen har i dagsläget inga föreskrifter för borttagande av vindkraftverk. I dagsläget finns således ingen reglering kring hur borttagandet av alla vindkraftverk ska finansieras.
Bulletin söker energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) för en kommentar.
Läs även: Högervind bland unga har gjort kärnkraften attraktiv på nytt
