Det har blåst upp till strid om regeringens nya lagförslag om den framtida forskningen i Sverige. En formulering om att universitetens och högskolornas kunskapssökande och undervisning alltid ska bedrivas ”utifrån den värdegrund som gäller” får ett par medlemmar av Kungliga Vetenskapsakademien att uttrycka stark oro.

– Kriterierna kan lätt ändras. Vi vet inte vilka som kommer att sitta i regeringen i framtiden, säger Christina Moberg, professor emeritus på KTH.

– Här finns utrymme för tolkningar. Det blir som en trojansk häst eller en olycka som väntar på att hända, menar Lars Hultman, professor på Linköpings universitet.

Propositionen, ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” (2020/21:60), väntas komma upp i riksdagen för beslut i slutet av april och Moberg och Hultman vill varna för tänkbara konsekvenser av att den akademiska friheten kopplas ihop med värdegrunden.

Numera håller sig nästan alla större verksamheter med värdegrunder, som kort kan sammanfattas som en uppsättning regler för gott beteende. När det handlar om statligt anställda, som till exempel personalen på universitet och högskolor, innehåller värdegrunden sex principer om bland annat demokrati, legalitet och effektivitet och service. I den statliga värdegrunden ingår även principerna om objektivitet, fri åsiktsbildning och respekt – och här kan det finnas olika uppfattningar om innebörden, inte minst på ett universitet.

”Osäkert klimat”

Enligt Lars Hultman ger den gällande högskolelagen forskarna nödvändig frihet att välja problem, utveckla metoder och publicera resultat. Börjar man hänvisa till en värdegrund, som dessutom snabbt kan förändras, uppstår ett osäkert och ängsligt klimat, anser han.

– Regeringen har fått för sig att det låter fint att säga att den vill värna den akademiska friheten. För att stå emot faktaresistens och fake news ska friheten dessutom främjas, en aktiv handling. Då förstår jag att det kommer att bli processer i form av möten och värdegrundsarbeten ute på högskolorna. Regeringen kommer att vilja ha sina myndighetsdialoger – jag kallar dem för husförhör – men inget av det som enligt propositionen då ska avhandlas handlar om hur det går i forskningen. Samtalen ska i stället ta upp sådant som jämställdhetsarbete och växelverkan med det omgivande samhället. Det här har inte med akademisk frihet att göra.

Den friheten är en grundpelare i en demokrati, säger Christina Moberg:

– Vi är rädda för att den kan inskränkas om man lägger till extra kriterier. Det räcker att stadfästa den akademiska frihet, som innebär att man får ställa sina frågor och publicera det man kommer fram till utan att riskera repressalier.

Är fullständig akademisk frihet möjlig?

– En viss spärr finns redan, en del projekt måste gå igenom en etisk prövning. Så hur fritt som helst kan det inte vara. Väldigt mycket forskning begränsas också av att man måste hitta finansiering och att den bekostas med externa medel. Men det måste kunna bedrivas fri forskning på universiteten utan inblandning av statsmakterna. Och då ska det inte vara någon värdegrund eller vissa åsikter som styr.

”Viktig förstärkning”

Utbildnings- och forskningsminister Matilda Ernkrans (S) tycker att kritikerna oroar sig i onödan. Universitet och högskolor omfattas redan av de bestämmelser som värdegrunden ger uttryck för, säger hon.

– Detta är alltså inget nytt och inget som förändras av det nya lagförslaget. Det finns inget eget avsnitt om värdegrund utan den nämns i ett större sammanhang.

De skeptiska professorerna anser att den nuvarande högskolelagen ger tillräckliga garantier för den akademiska friheten. Har de missat någonting?

– Det nya förslaget ger en viktig förstärkning med en principbestämmelse om akademisk frihet. Den blir en angelägenhet för hela högskolans verksamhet, inte bara för forskningen. Högskoleledningarnas ansvar för att främja och värna friheten tydliggörs. Det behövs. Vi har sett exempel på hur högskoleanställda fått utstå hot och hat för sin forskning.

Värdegrundsbegreppet har blivit något av ett spöke som vandrar genom institutioner och offentlighet, på samma gång fast och flytande. Det är en samling förhållningsregler som det samtidigt kan finnas olika tolkningar av. Kan värdegrunden rentav vara ett uttryck för att chefer inte litar på de anställdas omdöme?

– Den positiva tolkningen är att den är ett utslag av allmän omsorg, säger Lars Hultman. Men samhällets värdegrund kan ändra sig och min poäng är att universiteten ska kunna fungera längre än en mandatperiod. Jag tycker så mycket om akademin och själva universitetsidén. Universitetet är ett skrå i positiv bemärkelse. Det har fungerat i tusen år. På andra områden har man upplöst skråna, vilket innebär att ansvaret som fanns för hur man lär upp och hur man agerar har tagits över av samhället. Jag jämför med en ishockeyrink där man nuförtiden lägger sig i utifrån med målkamera och kommittéer som studerar videoupptagningarna.

Hygglighetsprincip

Lars Hultman beskriver värdegrunden som en hygglighetsprincip, som kanske behövs när samhället förändras och människor från många olika kulturer lever i samma land. Men både inom akademin och kulturlivet förekommer samtidigt angrepp och krav på likriktning.

– Det har skett en vridning med en kränkthetskultur som sprider sig och sätter tonen för samtalet. En viktig förändring med det nya lagförslaget är att både forskning och undervisning ska styras av samma principer. Värdegrunden ska alltså också in i undervisningen.

Vad kan det få för konsekvenser?

– Vi får försiktiga lärare som uttrycker sig väldigt inlindat och inte förmedlar de insikter de har.

En av de sex principerna i den statliga värdegrunden talar om effektivitet och service.

– Hur forskar man effektivt? Principen blir trubbig när den ska omfatta all statlig verksamhet. Här finns öppningar för att värdegrunden kan komma att tolkas som något annat och mer än vad staten redan har reglerat.

Vad skulle det kunna vara?

– Det kan handla om normkritik och intersektionella analyser. Vem har tolkningsföreträde när någon känner sig kränkt? Vilka områden är olämpliga att forska om?

”Risk i framtiden”

I Christina Mobergs ögon kan lagförslagets formulering om värdegrund leda till osäkerhet när nya politiker träder till. Den akademiska friheten mår bäst utan sådana dokument, säger hon, och pekar på utvecklingen i Ungern som ett avskräckande exempel.

Är friheten i Sverige begränsad i dag?

– Det kan jag inte se, men det finns en risk att det kan bli så. Inom kultursektorn ser vi till exempel hur Sverigedemokraterna vill lägga sig i hur public service sköts.

Men det här lagförslaget kommer ju från regeringen?

– Ja, men vi vet inte vilka som kommer att sitta där i framtiden.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, säger sig dock inte vara orolig för att värdegrundsbegreppet kan komma att missbrukas i ett annat politiskt läge.

– De statsanställdas värdegrund utgår från vårt demokratiska statsskick och är djupt förankrad i såväl lag som grundlag, säger hon. Därför kan den inte heller plötsligt ändras vid regeringsskiften.

TEXT: LARS ÅBERG

Senior reporter i Bulletin