I Jämställdhetsmyndighetens rapport, som i dag lämnas över till regeringen, står:

”Kartläggningen visar att förekomst av barn- och tvångsäktenskap riskerar att innebära en livslång utsatthet, om samhället inte agerar”.

Där står också att utsattheten för våld och förtryck i sådana äktenskap är ”mycket stort”.

Jämställdhetsmyndigheten pekar bland annat på att fler som jobbar i olika relevanta verksamheter behöver ställa frågor om till exempel livssituation och val av partner för att upptäcka fall av tvångsäktenskap och kunna agera utifrån det.

Höja straffminimum

Rapporten ser inget tydligt behov av ny lagstiftning när det gäller att bekämpa till exempel tvångsgifte. Däremot behöver nuvarande lagstiftning tillämpas mer och utredningsresurserna förstärkas.

Jämställdhetsmyndigheten anser dock att straffminimum för barnäktenskapsbrott samt äktenskapstvång bör höjas till minst 1 år.

Rapporten är beställd av regeringen som vill få en bild av hur omfattande problemet är. Men i rapporten konstateras att den totala omfattningen av tvångs- och barnäktenskap i Sverige är mycket svår att kartlägga.

Eftersom barnäktenskap är förbjudet i Sverige registreras de inte längre. Totalt under perioden 2014–2021 finns 556 registrerade äktenskap där någon av makarna var under 18 år vid vigseltillfället.

Funktionsnedsatta

Antalet polisanmälningar om barnäktenskapsbrott uppgick 2021 till 87, 2022 till 72, 2023 till 57 och 2024 till 46 anmälningar.

Sedan 2014 har antalet polisanmälningar om äktenskapstvång varierat mellan 28 och 118 per år.

Det är vanligast förekommande att kvinnor utsätts för tvångsäktenskap, i samband med att de uppnår myndighetsålder. I rapporten uppges att även flickor, kvinnor, pojkar och män med intellektuell funktionsnedsättning eller andra typer av funktionsnedsättningar riskerar att vara särskilt utsatta för tvångsäktenskap.

Skatteverket har i en genomgång av folkbokföringen också identifierat 171 månggiften, varav cirka två tredjedelar fortfarande består.