Demonstranter kastar sten och flaskor mot varandra utanför parlamentet i Tunisiens huvudstad Tunis. Presidenten har avsatt premiärministern efter kraftiga protester mot landets styre.
Flera demonstranter ska ha skadats, rapporterar Reuters.
Anhängare till den avsatte premiärministern drabbade samman med demonstranter från motståndarlägret som ställer sig bakom avsättningen. Stenar och flaskor flög genom luften, uppger en AFP-fotograf på plats.
Läs även: Luai Ahmed: Tio år sedan den arabiska våren – var det värt det?
President Kaïs Saied har varit involverad i en politisk konflikt med den nu avsatte premiärministern Hichem Mechichi i över ett år.
Beskedet att premiärminister Hichem Mechichi avsatts och parlamentet stängts meddelade president Kaïs Saied i tv-sänt uttalande på söndagskvällen.
Då hade tusentals tunisier under söndagen protesterat i flera städer mot vad man anser är misslyckanden från regeringens sida. Tunisien lider av stora ekonomiska och sociala problem. Folkets missnöje har ökat ytterligare i samband med hur pandemin hanterats i landet.
– Folket vill att parlamentet upplöses, skanderade folkmassan.
”Vi har befriats”
Efter presidentens besked om att parlamentets arbete pausas i en månad och premiärministern sparkas stannade tiotusentals människor kvar på gatorna för att fira. Tv-bilder från den statliga tv-kanalen visar också hur presidenten själv anslöt sig till en jublande folkmassa i huvudstaden Tunis.
– Vi har befriats från dem, säger Lamia Meftahi, som firar i centrala Tunis, till nyhetsbyrån Reuters.
– Det här är det lyckligaste ögonblicket sedan revolutionen, tillägger hon.
Under natten omringade militärfordon parlamentsbyggnaden, medan människor jublade och sjöng nationalsången, berättar vittnen. Lokala medier rapporterar att militären, som enligt Reuters verkar ställa sig bakom presidentens manöver, även har omringat det statliga tv-huset.
Enligt president Saied kommer en ny premiärminister att utses.
Dramatisk eskalering
Avsättandet är en dramatisk eskalering av den politiska krisen i landet och det styrande Ennahda-partiet anser det handlar om en kupp.
”Det Kaïs Saied har gjort är en statskupp mot revolutionen och mot konstitutionen”, skriver partiet på sociala medier.
– Vi anser att parlamentet fortfarande fungerar och Ennahdas anhängare och det tunisiska folket kommer att försvara revolutionen, förklarar parlamentets talman och Ennahda-partiets ledare, Rached Ghannouchi, i telefon till Reuters.
Det moderata islamistpartiet Ennahda var förbjudet före revolutionen 2011, då president Ben Ali, som hade styrt landet med järnhand i över 20 år, flydde. Sedan dess har Ennahda varit det mest framgångsrika partiet.
I en video under natten uppmanade Rached Ghannouchi folk att ge sig ut på gatorna för att protestera mot president Saieds agerande. Han säger också att parlamentet kommer att ignorera presidenten och fortsätta att sammanträda.
Landets före detta president Moncef Marzouki, som leder partiet Karama, instämmer i kritiken.
Läs även: Per Brinkemo: Tio år sedan upproren i Mellanöstern – som aldrig var någon ”vår”
– Jag ber det tunisiska folket att vara uppmärksamt på det faktum att de tror sig se det här som början på en lösning. Det här är början på en ännu värre situation, säger han i ett videouttalande.
President Kaïs Saied är partipolitiskt oberoende och precis som parlamentet röstades han fram i allmänna val 2019. Hichem Mechichi tillträdde som premiärminister förra sommaren.
fakta
Jasminrevolutionen i Tunisien
Den folkliga revolten i Tunisien, kallad Jasminrevolutionen, startade med att en ung grönsakshandlare satte eld på sig själv i protest mot regimen.
Veckor av massprotester och oro kulminerade den 14 januari 2011 med att president Ben Ali, som styrt landet med järnhand i 23 år, flydde.
Revolten i Tunisien brukar beskrivas som starten på det som kallas den arabiska våren. Den spred sig till bland annat Egypten, Jemen, Bahrain, Libyen, Algeriet, Marocko, Jordanien och Syrien – med varierande resultat.
Utvecklingen i Tunisien har ibland beskrivits som en framgångssaga, med ny konstitution och demokratiska val. Men den ekonomiska situationen är fortsatt svår och mänskliga rättigheter står under attack.
Landet har den senaste tiden skakats av återkommande protester och politisk instabilitet. I januari greps fler än 2 000 demonstranter, de flesta minderåriga, i omfattande protester mot regeringen.
