Facebook noscript imageRegeringens miljömål – ett hot mot den gröna omställningen?
Fokus
Regeringens miljömål – ett hot mot den gröna omställningen?
Foto: Henrik Holmberg/TT.
Foto: Henrik Holmberg/TT.

Sveriges riksdag har beslutat om ambitiösa och hållbara miljömål som siktar på att bevara den biologiska mångfalden. Men nu råder djup oenighet mellan myndigheterna Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen, vilket leder till att viktiga infrastrukturprojekt inom elförsörjningen skjuts på framtiden. 

Det har uppstått djup oenighet mellan myndigheten Svenska kraftnät, som är ansvarig för det svenska elnätet, och Energimarknadsinspektionen, som ansvarar för tillståndsprövningen för el- och gasnäten om hur miljöbalken ska tolkas.

Energimarknadsinspektionen har meddelat Svenska kraftnät avslag på en tillståndsansökan för att bygga en 20 mil lång luftburen kraftledning mellan Ekhyddan-Nybro-Hemsjö i sydöstra Sverige. 

Det är en viktig ledning för elförsörjningen i sydöstra Sverige. Bland annat väntar cirka 4 000 MW havsbaserad vindkraft på att få ansluta via den här ledningen. Men ledningen har även betydelse för den säkerhetspolitiska balansen i Östersjöregionen. Färdigställd kommer den att kunna förbättra de baltiska staternas försörjningssäkerhet av el och hjälpa dem att frigöra sig från ett ryskt energiberoende. Den baltiska kopplingen betyder att ledningen är klassad av EU som ett prioriterat projekt, ett så kallat PCI-projekt (Project of Common Interest).

Svenska kraftnät har lagt upp ärendegången på sin sajt och där går att läsa om de första samråden som startades 2014. Sedan dess har många turer gått mellan de inblandade myndigheterna, med avslag kontra överklaganden när kommuner och markägare protesterat mot ledningen.

Det är ingen nyhet att olika tillståndsprocesser tar lång tid och att många aspekter måste utredas. De senaste åren har dock diskussionen fått två nya ingredienser – dels den av riksdagen beslutade klimatomställningen, dels Sveriges akuta behov av en förstärkt och ny elnätinfrastruktur för att klara den snabbt växande efterfrågan på el, som anses viktig för denna omställning. 

Samtidigt har Sveriges riksdag beslutat om ambitiösa och hållbara miljömål som siktar på att bevara den biologiska mångfalden. Sverige har också skrivit på en rad EU-direktiv som formulerar skarpare miljökrav, som till exempel art- och habitatdirektivet och vattendirektivet.

Det svenska elnätet behöver byggas ut. Foto:Adam Ihse/TT

”Ställer orimliga krav”

Frontlinjen för dessa, i viss mån, motsatta strävanden är miljöbalken och hur den ska tolkas. Li Axrup, jurist på Svenska kraftnät, förklarar hur man ser på förseningarna av den viktiga elledningen. Båda parter är överens om att ledningen är viktig och bör byggas, men är oense kring synen på miljöbalken.

– Vi ser att kravställning på oss ökat hela tiden under processens gång. Det gör det svårt att veta vad Energimarknadsinspektionen vill att vi lever upp till. Det saknas en tydlighet och det går ut över förutsägbarheten för de olika besluten, säger Li Axrup.

Hon anser även att Energimarknadsinspektionen tolkar miljöbalken på ett sätt som leder till orimliga krav. 

– Man vill att vi ska titta på alla intrångseffekter kopplade till byggandet av den här ledningen. Det anser vi är så mycket mer än vad miljöbalken kräver. Det är ett synsätt som tar höjd för allt, vilket är i princip omöjligt att leva upp till. 

 Energimarknadsinspektionen intar ett motsatt perspektiv. De menar att miljöbalken är en skyddslagstiftning och att det, även om det finns starka samhällsintressen, måste ske enligt vissa procedurer. Det innebär att Svenska kraftnät ska kunna påvisa alla intrångseffekter, vad de kostar och hur de kan minimeras.

Sveriges riksdag vill ha biologisk mångfald. Foto: Naturvårdsverket

– Det ligger en stark bevisbörda på Svenska kraftnät. De ska kunna visa att man valt den bästa lokaliseringen för den här ledningen som orsakar minsta möjliga skada, säger Göran Heldesten, jurist på Energimarknadsinspektionen.

– Vi anser att vi inte fått tillräckligt med material från Svenska kraftnät där man redogör för detta och därför kan vi inte bedöma om Svenska kraftnät lever upp till de kraven. Då har vi kommit fram till att vi inte kan säga ja till den koncession som Svenska kraftnät förespråkar, fortsätter han.

”Bara skrivits för att bevara”

Det svenska näringslivet har intensifierat sin kritik de senaste åren. Man menar att miljöbalken hämmar och hindrar den svenska industrin att ställa om. ”Redan 2003 framförde en parlamentarisk kommitté att miljöbalken är ett hinder mot investeringar som är bra för både miljön och samhällsekonomin, och att den motverkar sitt eget syfte”, skrev till exempel Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke och ordförande Fredrik Persson i en debattartikel i Dagens industri.

Den svenska gruvnäringen är mycket kritisk efter en rad bakslag de senaste åren där företag fått avslag på sina koncessionsansökningar efter väldigt långa miljötillståndsprocesser. Nyligen kritiserade till exempel KU regeringen för att den inte gjort handläggningsåtgärder på tre år för ett brittiskt gruvföretag som vill investera i en gruva i Jokkmokkregionen.

Kritik framfördes även nyligen av Andreas Regnell, strategichef på Vattenfall och ordförande i det prestigefyllda Hybrit-projektet där stålföretaget SSAB, statliga LKAB tillsammans med Vattenfall siktar på att börja producera fossilfritt stål med hjälp av vätgas istället för i de traditionella masugnarna. En process som kräver väldigt stora mängder el. 

– Jag tycker att miljöbalken borde uppdateras. Den har skrivits för att bevara. Den tar bara hänsyn till det lokala och jag förstår det för den skrevs för över 20 år sedan. Men idag ser det annorlunda ut. Vi har en helt annan global dimension som vi måste ta hänsyn till, säger Andreas Regnell.

Det har därför argumenterats för att miljöbalken borde ersättas med en hållbarhetsbalk för att förtydliga samhällets intresse. En sådan skulle innebära en mer allsidig prövning av tillståndsärenden där miljö, ekonomi och sociala faktorer vägs mot varandra.

Andreas Regnell. Foto: Vattenfall

Miljöbalken ska främja ekologisk hållbarhet

Torunn Hofset är miljöjurist på Naturvårdsverket. Hon menar att det inte behövs någon ny miljöbalk som tar ett större samhällsansvar. Det ryms redan i den existerande. Torunn Hofset är även på det klara med att Miljöbalken ska fortsätta vara en lagstiftning för ekologisk hållbarhet. 

– Miljöbalken syftar till att främja en ekologiskt hållbar utveckling. Som ledning när det gäller tolkningen av vad begreppet hållbar utveckling innebär finns de 16 miljökvalitetsmålen som är antagna av riksdagen. De är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och definierar det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet skall sikta mot, säger Torunn Hofset.

Hon påpekar även att Sverige i många fall är bundna av EU-lagstiftning som till exempel art- och habitatdirektivet, samt vattendirektivet.

– Det är också viktigt att komma ihåg att många av bestämmelserna i miljöbalken grundar sig i EU-direktiv, vars krav inte medger avvägningar på samma sätt som andra bestämmelser i miljöbalken. Det vore bra om de som menar att miljöbalken hindrar omställningen preciserar i vilka prövningar detta har skett. På det sättet går det att granska vad som påverkat i dessa fall, säger hon.

Domstolsprocesserna kring miljöbalken och lagstiftningen lär fortsätta att sysselsätta många jurister de kommande åren. Hos Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen väntar man på att regeringen ska ta ställning till den nya kraftledningen i sydöstra Sverige och man hoppas på tydligare spelregler. 

 – Otydligheter i hur lagstiftningen ska tillämpas är inte bara besvärligt för Svenska kraftnät och andra nätägare utan också för Energimarknadsinspektionen, säger Li Axrup.

– Det ska bli väldigt intressant och det är bra för alla inblandande parter att det är så tydligt som möjligt, säger Daniel Nordstedt, avdelningschef för tillstånd och prövning på Energimarknadsinspektionen.

Det är klart att förseningarna i processen resulterar i att byggstart för ledningen är mycket osäker uppger Svenska kraftnät.

TEXT: Martin Berg

Martin Berg

Martin BergMartin Berg, reporter på Bulletin. Har arbetat som reporter på på bland annat fPlus, ATL och DN. Hängiven nyhetsjägare med examen i statsvetenskap och journalistik.

Stöd oberoende journalistik och prenumerera på Bulletin.

Sverige förtjänar det bästa!