Både Handelsbankens och Swedbanks ekonomer räknar nu med en tillväxt på 4,4 procent i år. Det kan jämföras med tidigare prognoser på 3,8 respektive 3,6 procent.

”Det raska tillfrisknandet av ekonomin är ett resultat av expansiv ekonomisk politik, stark internationell konjunktur och vaccinering”, skriver Swedbank i ett pressmeddelande.

”Vi räknar med att BNP i början av nästa år är tillbaka på den trend som gällde före pandemins utbrott”, skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en kommentar.

”Uppdämt konsumtionsbehov”

Sparandet är rekordhögt. Och hushållens inkomster väntas öka i god takt när arbetsmarknadsläget förbättras de närmaste åren. Till det kommer ”ett uppdämt konsumtionsbehov av vissa tjänster och varor, såsom nöjen, resor och kläder”, enligt Handelsbanken.

Detta talar för en stark konsumtionsökning det kommande året samtidigt som finanspolitiken går från att vara ”livsuppehållande” åtgärder till återstartspolitik.

”Vi räknar med en expansiv valbudget för nästa år, med bland annat mer pengar till välfärden, hushållen och offentliga investeringar”, skriver Nyman.

Hon tonar ner risken för överhettning, då arbetslösheten är fortsatt hög och kostnadstrycket dämpat. Bostadspriserna bedöms bli stabila under prognosperioden och bostadsbyggandet antas ligga kvar på en historiskt sett hög nivå de kommande åren.

Prisuppgångar på bostäder

Swedbanks chefsekonom Mattias Persson tror på fortsatta prisuppgångar på bostäder, upp med 5–10 procent nästa år:

”Potentiella bostadsköpare har en gynnsam ekonomisk situation efter en stark börsuppgång och fortsatt låga bolåneräntor. Dessutom förväntar vi oss att önskan om mer boyta består, vilket betyder att det kommer att vara en obalans mellan utbud och efterfrågan de närmaste åren”.

Han räknar samtidigt med att det blir ordentligt med satsningar när höstbudgeten presenteras: 75 miljarder 2022 och 55 miljarder för 2023.

”Politiken behöver göra mer för klimatomställningen där utmaningarna är stora. Det behövs såväl privata som offentliga investeringar och överskottsmålet för finanspolitiken behöver därför ses över i ljuset av klimatförändringarna”, skriver Persson.

Enligt Nyman är tjänstesektorn på väg att ta över stafettpinnen som pådrivande motor bakom den svenska tillväxten. Samtidigt gör hon bedömningen att bristen på insatsvaror – som redan lett till stora prishöjningar och rekordlånga leveranstider – kommer att prägla utvecklingen ett tag.

”Även om vi ser tidiga tecken på att flaskhalsarna börjar lossna bedömer vi att det är en lång väg kvar innan de globala leverantörskedjorna är helt återställda, vilket hämmar tillverkningsindustrins tillväxt och ger ett temporärt högre kostnadstryck”, skriver hon.

Styrräntan oförändrad

Båda bankerna räknar med att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad till och med 2023.

För världsekonomin ser Handelsbankens ekonomer risker både på upp- och nedsidan i prognosen.

”Lättande pandemirestriktioner, snabb BNP-tillväxt och en starkare arbetsmarknad präglar världsmarknaden. Om vaccinationsutrullningen fortsätter att överraska positivt i större delar av världen möjliggör det lättnader av restriktionerna och ökar förtroendet hos hushåll och företag – vilket därmed skulle driva på BNP-tillväxten ytterligare”, skriver banken.

”Men det finns också en risk att nya virusvarianter leder till ekonomiska bakslag, särskilt i länder med låg eller ojämn vaccinationstäckning, som USA”, tillägger banken.

Deltavariantens spridning och låg vaccinationsgrad i många länder är ett orosmoln även för Swedbanks Mattias Persson.

”Det kan påverka kraften i återhämtningen och förvärra problemen med brist på insatsvaror”, skriver han.

Läs även: Toppekonomen om Riksbankens politik: ”Målat in sig i ett hörn”