Regeringen har gjort en satsning på att öka antalet poliser och civilanställda fram till 2024 till totalt 38 000, varav 26 000 ska vara poliser och resten civilanställda.  

I ett pressmeddelande från Justitiedepartementet uppger man att polisen i dag har 33 726 anställda, varav 20 942 poliser och 12 784 civila.

– Det här är all time high för både antalet poliser och civilanställda, aldrig tidigare har Sverige haft så många poliser. Under 2020 har antalet ökat i samtliga polisregioner. Vår utbyggnad av polisen kommer att fortsätta och arbetet med att bygga ut myndigheten med 10 000 anställda mellan 2016–2024 är nu halvvägs, säger inrikesminister Mikael Damberg i pressmeddelandet.  

Färre poliser per capita

Polisen har aldrig haft så många anställda i antal, men räknar man per 100 000 invånare blir bilden en annan. I november 2020 hade Sverige en folkmängd på 10 380 245, enligt SCB. Det ger en polistäthet på cirka 201 per 100 000 invånare.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz är positiv till att antalet poliser ökar, men hon påpekar att andelen poliser nu är på samma nivåer som när omorganisationen genomfördes 2015, samt att det är en bra bit under toppnoteringen 2010 då Sverige hade 216 poliser per 100 000 invånare.

− Sverige har aldrig haft så många poliser som nu, nästan 21 000. Men fortfarande är vi långt ifrån målet om 26 200 poliser till 2024. Därför är det viktigt att fler insatser görs så att utbildningsplatserna fylls och att satsningarna på högre polislöner fortsätter, säger Lena Nitz i ett pressmeddelande.

Hon konstaterar också att region Stockholm har 135 färre poliser nu jämfört med för fem år sedan.

Sverige tredje lägst polistäthet i Europa

Statistik från Eurostat räknat på åren 2016-2018 visar att Sverige har den tredje sämsta polistätheten i EU. Bara Danmark och Finland har lägre med 190, respektive 140 poliser per 100 000 invånare. I Tyskland är polistätheten per 100 000 invånare 300, i Frankrike 320 och i Spanien 360, visar statistiken.

Samtidigt sticker Sverige ut i Västeuropa beträffande antalet skjutningar och sprängdåd. Särskilt i fråga om unga gärningspersoner mellan 15 och 29 år, framhöll kriminologen Ardavan Khoshnood i nyhetsprogrammet Aktuellt i november 2019.

– Tillgången på vapen är till exempel mycket god och en annan anledning är att vi i Sverige har varit otroligt naiva under väldigt lång tid med att ta tag i den här frågan, sade Ardavan Khoshnood till Aktuellt.

Bulletin har också visat att Sverige hamnade långt före sina nordiska grannar i statistiken över skjutningar och sprängningar för 2020, och kriminologen Manne Gerell pekade på att Sverige är en särling i sammanhanget. 

– Danmark är ju det land som är mest likt Sverige, men där är skjutningarna mycket färre, och i Norge handlar det om betydligt färre. Det blir stora rubriker i tidningarna vid en skjutning där, sade Manne Gerell till Bulletin.

Regeringen har satsat på att öka antalet plaster till Polishögskolan och nu kan man även utbilda sig till polis i Borås och Malmö. Samtidigt har polisen problem att fylla utbildningsplatserna. Vid terminsstarten våren 2021 står till exempel 3 av 10 platser tomma, vilket är en liten förbättring jämfört med vårterminen 2020 då 4 platser av 10 inte fylldes.

Bulletin kunde nyligen visa att cirka 60 procent av de sökande till Polishögskolan blir bortsorterade vid psykologintervjun. Rekryteringsmyndigheten och Polismyndigheten anser att det är ett problem att så många platser står tomma och gör därför en översyn av de psykologiska, medicinska och fysiska kraven till utbildningen. Den beräknas vara klar våren 2021.

Fotnot: Bulletin har varit i kontakt med justitiedepartementet för att få en kommentar om siffrorna. Mikael Dambergs pressekreterare meddelar att de siffror som redovisades rör de exakta siffrorna och inte poliser per capita. 

TEXT: Martin Berg/Nyhetsredaktionen

Läs även: Ny statistik: Skjutningarna närmar sig 400 per år – ”Ett misslyckande”

Läs även: Polisens expansion hotad – över 60 procent kuggades

Läs även: Dousa: Aldrig att vi bor kvar här när vi bildar familj