Daron Acemoglu som är professor i nationalekonomi vid MIT skriver i en krönika i Bulletin att det inte finns anledning att tro att Philip Morris på allvar intresserar sig för att ändra sin affärsmodell. Vi kan förstå att det kan finnas en skepsis när ett företag som framgångsrikt byggts upp på att sälja cigaretter nu arbetar för att få folk att sluta röka men tittar vi på faktiska siffror så talar de sitt tydliga språk. På mindre än sju år har Philip Morris ökat nettointäkterna från de rökfria alternativen från cirka 0,2 procent till dagens 28 procent. Senast 2025 ska mer än 50 procent av nettointäkterna komma från våra rökfria produkter. Det är därför felaktigt att påstå att det skulle råda ett motsatsförhållande mellan vad som är bra för rökaren, för folkhälsan och för Philip Morris aktieägare. Att vinsterna kommer alla parter till del är tvärt om det som leder till att innovationen inom rökfria alternativ nu går snabbt framåt.
Globalt räknar WHO med att det fortfarande år 2025 kommer finnas en miljard människor som röker. Även i Sverige som har en lägre andel rökare kommer det vara hundratusentals som röker även efter att Sverige nått målet att bli ”rökfritt”, d.v.s. att mindre än fem procent av den vuxna befolkningen är dagligrökare.
För att nå visionen om en rökfri värld är tobaksföretagens engagemang en nödvändighet. Det är vi som har bäst kontakt med rökarna och därför har bäst förutsättningar att få fram nya mindre skadliga produkter som utgör fullgoda alternativ för befintliga rökare. Philip Morris lanserade sin nya vision att leverera en rökfri framtid redan 2016 och de senaste åren har vi investerat mer än 80 miljarder kronor i forskning och utveckling för att ta fram alternativ till cigaretterna.
Nuvarande tobaksstrategi bygger huvudsakligen på två ben där det ena benet fokuserar på hur vi kan förhindra att minderåriga börja röka och det andra hur vi kan få befintliga rökare att sluta. Kring dessa två ben finns det en bred samsyn. Däremot har Sverige haft mycket svårt att ta till sig det tredje ben som allt fler länder nu börjar tillämpa, nämligen skademinimering som en samhällsstrategi för hur vi ska förmå de som inte klarar eller inte vill sluta röka att gå över till mindre skadliga alternativ.
Internationellt ger såväl forskning som andra länders hälsovårdsmyndigheter stöd åt skademinimering som ett tredje ben i tobaksstrategin. I bland annat USA har US Food and Drug Administration (FDA) auktoriserat marknadsföring av uppvärmd tobak och menar att en fullständig övergång från rökning till uppvärmd tobak minskar kroppens exponering för skadliga eller potentiellt skadliga kemikalier. I England använder hälsovårdsmyndigheter e-cigaretter som ett mindre skadligt alternativ för dem som inte klarar eller inte vill sluta röka, något som har accelererat nedgången i antalet rökare. Även erfarenheten från Japan är att rökningen minskade markant när uppvärmd tobak började säljas. Gemensamt för dessa länder är att tobaksregleringen gör skillnad på cigaretterna och tobaks- och nikotinprodukter som inte förbränns, inte minst i fråga om information till rökarna om produkternas skadegrad.
Rökarna efterfrågar också information om produkternas olika skadegrad. I en undersökning från Ipsos som genomfördes i december 2020 på Philip Morris uppdrag angav 9 av 10 rökare att myndiga personer som röker ska ha tillgång till korrekt information om nikotin- och tobaksprodukter för att kunna fatta informerade beslut om sitt rökande.
Samma undersökning visade också att rökarna har väldigt liten kunskap om vad som orsakar rökningens farlighet och att de underskattar riskerna med förbränningen. Endast en procent nämner i undersökningen spontant förbränning som det som gör cigaretten skadlig. Istället tror rökarna att det är nikotinen som är det mest skadliga men även nikotinet är beroendeframkallande och inte riskfritt, är inte nikotinen huvudorsaken till många av de rökningsrelaterade sjukdomarna. Det som gör cigaretterna så skadliga är att tobaken förbränns.
Vi är övertygade om att det är möjligt att göra Sverige rökfritt och att det går att göra inom en tioårsperiod. Men det kräver samarbete mellan tobaksindustri och politik. Men det kan och bör inte vara tobaksindustrins roll att informera användarna om dessa olika alternativ. Tobaksindustrin varken har eller kan skapa det förtroendet hos vare sig rökare eller den breda allmänheten. Här har hälsovårdsmyndigheterna en avgörande roll i att kommunicera de olika produkternas relativa skadegrad och risker relaterade till användningen av respektive tobaks- och nikotinprodukt. I slutändan blir alla vinnare på en sådan strategi.
Anette Rosengren, Koncernchef Philip Morris Norden
Claude Guiron, Vetenskapsdirektör Philip Morris Norden
