I en replik till en krönika av John Gustavsson argumenterar advokaten Jonas Bratt för att kryptovalutor är här för att stanna, och fyller ett stort antal behov och öppnar för en mängd möjligheter. Imorgon svarar John Gustavsson.
I en krönika 18 maj i Bulletin upprepar John Gustavsson mediadrevets idag rådande uppfattning; att krypto är ett ”fundamentalt missförstånd”.
Medan Gustavsson, Finansinspektionen och ”etablissemanget” i stort söker tona ned betydelsen av krypto och varnar allmänheten, lämnar Skatteverket entusiastiska instruktioner om hur medborgarna ska deklarera sina inkomster från handel med krypto och NFT:er (non fungible tokens).
Läs även: Gustavsson: Kryptovalutor är inte framtiden
Samtidigt pågår ett segdraget arbete i Riksbanken om att introducera en E-krona för att möta hotet mot kontanthandeln och från den helt privatiserade betalningsindustrin. Parallellt arbetar en statlig utredning med att kartlägga hur den framtida betalningsmarknaden kommer att se ut, kartlägga rollfördelningen mellan staten och näringslivet på betalningsmarknaden och ta ställning till statens framtida roll på betalningsmarknaden. Man ska också ta ställning till innebörden och behovet av nämnda E-krona som ett nytt lagligt betalningsmedel. Men det går inte fort.
Allt färre betvivlar att kryptovalutor har ett mätbart värde och att de kan användas som betalningsmedel, det vill säga utgöra pengar. Enligt JP Morgan var värdet den 9 februari 2022 av en Bitcoin med hänsyn till främst dess volatilitet och guldpriset 38 000 USD. Den 18 maj 2022 var en Bitcoin värd 296 800 kr. Visst, ett lägre värde, men inte kattskit. Kryptoekonomins framfart är svår att förstå. Under 2021 hade 33 % av befolkningen i Nigeria med en befolkning på över 200 miljoner använt sig av kryptovaluta. Nu har Nigeria lanserat en digital centralbanksvaluta. I El Salvador är Bitcoin lagligt betalningsmedel (även om IMF uppmanar landet att upphöra med detta.) I Honduras införs Bitcoin som lagligt betalningsmedel i ekonomiska zoner. Även i Sverige sker en utveckling. Antalet kryptovalutakunder hos nätmäklaren Avanza har ökat med 130 procent under det gångna året. Om man som nämnts bortser från Skatteverket är dock inställningen till kryptovalutor njugg i dagsläget. ”Experter” anser att kryptovalutor inte kan jämföras med vanliga betalningsmedel eller utgöra finansiella instrument med mindre än att de är uppbackade av en central aktör. Att kryptovalutor de facto utgör betalningsmedel är dock klart.
Verkligheten är att inte bara kryptovalutorna utan blockchain-tekniken i stort nu utsätter samhället för mängder av nya frågeställningar och möjligheter. Inte bara frågor om vem som kan betala, med vad, vem som överhuvudtaget äger vad, och vad det betyder, utan även mer långtgående frågeställningar för hela samhället, arbetslivet och fritiden har uppkommit. Några fenomen som kommer att innebära fundamentala förändringar för samhället och där statens utredningsverksamhet inte hänger med är följande.
Kan man ta betalt i krypto? Svaret är ja. Att plädera för att kryptovalutor inte har värde eller saknar egenskap av att vara betalningsmedel är hopplöst. Frågan är i stället vilket värde den aktuella valutan har och vilka som accepterar den som betalningsmedel. Valutorna är här för att stanna. Vissa är rena bondfångerier (det finns tusentals så kallade ”shitcoins”), medan andra är extremt välutvecklade ”tokens” som är inflations- och utspädningssäkrade eller representerar ett objektivt värde (exempelvis som betalningsmedel eller instrument för att få åtkomst till en viss tjänst eller datalagringskapacitet).
Den nya tekniken innebär att man med enkelhet kan ge ut digitala ”tokens” som representerar ett visst objekt eller tillgångsslag. Dessa tokens kan sedan flöda via konton som är centrala eller icke-centrala, det vill säga distribuerade i öppna eller stängda nätverk, eller flöda från en enhet till en annan ”off-chain”. Vi ser exempel på tokenisering av kundlojalitetsvalutor, event tokens, konst, råvaror, men även tokens som representerar traditionella valutor eller valutakorgar (så kallade ”stablecoins”). Inom företagen kan företagsinterna valutor användas som komplement till koncernkonton med nya möjligheter att hantera ”bokföringspengar”.
Läs även: Bitcoin hämtar ny kraft
Web1 innebar att man kunde ta del av information på internet, Web2 innebar att man kunde skapa material på nätet. Web3 innebär att man kan äga och handla med tillgångar på nätet. I en DAO (decentraliserad autonom organisation) skapas ett kollektiv eller samfund som skapar sina egna regler för samverkan. Inom denna samverkan kan en viss valuta skapas som används för utbyte av prestationer och för omröstnings- och maktutövning. Begrepp som ”learn-to-earn” (L2E), “create-to-earn” (C2E) liksom “use-to-earn” (U2E) används. När människor samverkar inom en DAO finns inget behov av en central arbetsplats eller krav på visst utseende, bakgrund eller etnicitet. Inte heller finns krav på särskilda arbetstider eller arbetsförhållanden.
Den nya tekniken innebär teoretiskt att det inte finns något behov av centralbanker. Men eftersom människor är inlemmade i nationalstater som har makten och ansvaret att sörja för fred och välfärd måste skatter tas in. Detta är Gustavssons invändning mot krypto. Frågan är dock vad som händer i ekonomier som inte förmår att leverera; som exempelvis Argentina eller Turkiet med inflation över 50% och sporadiska oförutsägbara superdevalveringar. Men även krypto ska deklareras och beskattas. Skatteverket ligger dock som sagt långt framme här. Företag har startats för att hjälpa till med deklaration av kryptotransaktioner.
EU tar steg i både riktningen att underlätta innovation; men också åtgärder för att försvåra och spåra användande av krypto. Enligt det senaste förslaget ska all handel över plattformar registreras och rapporteras. Den svenska ståndpunkten är inte lätt att förstå. I en fullt ut digitaliserad värld försvinner inga spår. Åtgärder med avseende på penningtvätt och annan finansiell brottslighet kan bli lättare att vidta, inte svårare med avseende på digital valuta. Med ny teknik kommer problemet att snarast vara det motsatta; ska medborgaren alls få förfoga över någon betalningsmöjlighet som inte är föremål för granskning och rapportering? I ett initiativ angående en elektronisk centralbanksvaluta fanns tidigare ett förslag om att transaktioner under 500 EUR inte skulle registreras. De nuvarande spåren i EU och hos Riksbankens E-krona är inte inne på denna linje. I en värld där alla transaktioner måste registreras och rapporteras lär frågan om skatteuppbörd bli relativt enkel från ett tekniskt perspektiv. Inom OECD tas initiativ syftande till att alla professionella aktörer ska identifiera sina kunder samt rapportera kryptohandel. För svenskt och europeiskt vidkommande följer detta redan av lag.
I en framtid med oräkneliga valutor och betalningsmetoder uppstår ett nytt behov av näringsidkare som tills nu fått stryka på foten; mellanhänder. Från att i princip ha slagits ut genom digitaliseringen uppstår nu ett nytt behov av funktioner för handel och mäkleri men även behov av och utrymme för andra finansiella transaktioner som i sin tur uppställer helt nya regulatoriska frågor.
Läs även: Bitcoin-utvinnare lämnar Kina – slårt hårt mot kryptovalutan
En ny ordning står alltså för dörren. Låt oss ta den till oss med nyfikenhet, ödmjukhet och öppenhet. Rapporteringsplikt beträffande kryptovalutatransaktioner finns redan. Nu måste myndigheterna stötta det civila och kommersiella samhället i nyttjandet av den nya tekniken. Krypto är här för att stanna.
Jonas Bratt
Advokat, Eversheds-Sutherland Advokatbyrå
