E-kronan är ett pilotprojekt där den svenska riksbanken utvecklar en digitalt utgiven peng. Eva Julin, biträdande avdelningschef på stabsavdelningen på Riksbanken, förklarar i en intervju med Bulletin hur e-kronan fungerar och hur den liknar existerande kontanter.
För närvarande finns det inga standarder för centralbanksutgivna digitala pengar. Eva Julin förklarar att de flesta centralbanker runt om i världen försöker utveckla eller titta på hur en sådan digital peng skulle fungera.
– Över 80 procent av världens centralbanker arbetar idag med det som kallas central bank digital curriences, CBDC. I dag finns det redan digitala utgivna betalningsmedel i Kina som pilotexperiment, det finns även på exempelvis Bahamas. Även ECB analyserar möjligheten till en E-Euro och i USA har exempelvis FED och MIT pågående projekt, säger Julin..
Vad är en E-krona?
– Den svenska centralbanksutgivna pengen. Det vi har jobbat med i ett pilotprojekt är väldigt kontantlikt. Det viktiga är att den är statligt garanterad. Det är det som skiljer kontanter från andra privata betalningsmedel, staten står bakom den här e-kronan på samma sätt som kontanter, uppger Julin.
I och med att e-kronan kommer att vara statligt garanterad är den säker och riskfri, förklarar Julin.
Kan ligga på din telefon eller på ett kort
– Den E-krona som vi håller på med i pilotprojektet är en DLT-token variant. Det innebär att tekniken vi använder är DLT och vi har byggt en E-kronamotor med tillhörande så kallade Noder för distribution. Till systemet knyts ett kort, en app och en klocka där man kan lagra den här digitala E-kronan, säger Julin.
DLT är en förkortning av engelskans Distributed-ledger technology, en teknik som tillåter säkrare, snabbare och billigare transaktioner, skriver Europeiska kommissionen. Till exempel är blockkedjor en av de mest välkända DLT. Dessa digitala ”tokens” kan exempelvis representera ett värde som kan bytas mot varor eller tjänster, i detta fall motsvarar värdet på en e-krona en krona.
– En krona är en krona, oavsett om den är i pappersform eller i metallform eller digital, understryker Julin.
Hur skulle det skilja sig från pengar som man skulle ha på ett kontokort?
– För konsumenter är det väldigt likt att ha pengarna insatta på kontot, men här har du pengar som är garanterade av staten och kan exempelvis ligga på din telefon eller på ett kort eller annat instrument, svarar Julin.
– Hur det ska se ut och hur det ska gå till eller vat det ska ligga, om det ligger direkt i din telefon som en liten tillgång, eller om det ska registreras i ett register, är något vi tittar på för tillfället.
Julin förklarar att genom att fortsätta ge ut betalningsmedel men i digital form säkrar staten sig som aktör på betalmarknaden.
– Om kontanter försvinner som betalningsmedel för gemene man och inte staten finns kvar som aktör på betalningsmarkanden för små betalningar vet vi inte vad det skulle innebära för exempelvis tilltron till penningsystemet eller tillgänglighet och kostnader. Det finns inte något exempel på ett modernt utvecklat land i världen där staten inte finns med på betalmarknaden för små betalningar.
Hur lång tid in i framtiden är e-kronan?
– Vi jobbar i ett pilotprojekt och vi har också en statlig utredning som ska pågå till slutet av 2022 där man kommer att titta på den framtida betalningsmarknaden.
Utvecklingen av E-kronan rent tekniskt kan ta flera år. Julin avslutar med att säga att Riksbanken inte kan säga något mer precist om tidpunkt för en e-krona eftersom inget är beslutat och den statliga utredningen pågår.
Läs även: Riksbanken: ”Bankerna har hanterat kontanter styvmoderligt”
