Dagens förväntade räntehöjning av Riksbanken kommer att leda till stigande bolånekostnader för svenska hushåll, vilket minskar deras köpkraft och konsumtion. Räntehöjningen lär inte räcka för att dämpa den höga inflationen, som förutspås fortsätta ett tag till, och leda till ytterligare höjningar av räntorna.
Riksbanken förväntas idag höja styrräntan med 0,5 procent till 0,75 procent i ett försök att dämpa inflationstakten. Förra månaden låg den svenska inflationen på 7,2 procent, långt över Riksbankens inflationsmål på två procent.
– Den närmaste effekten på hushållen blir ännu högre bolåneräntor. Det är främst den rörliga tremånadersräntan, som är en ganska vanlig löptid bland de svenska bolånetagarna, som påverkas. De längre löptiderna påverkas mer av den amerikanska räntemarknaden, säger Américo Fernandez, privatekonom vid SEB, till Bulletin.
Bolåneräntorna började stiga i våras och lär fortsätta uppåt i och med fler förväntade räntehöjningar av Riksbankens styrränta. Vid årsskiftet räknar analytikerna med att den kommer att ligga mellan 1,25 och 1,5 procent.
– Vi befinner oss i ett nytt ränteklimat, som främst slår mot de yngre hushållen som har de högsta belåningsgraderna. Räntekostnaderna kan mycket väl komma att fördubblas när räntorna stiger från historiskt låga nivåer, tillägger Fernandez.
Urholkad köpkraft
Konsekvensen av de högre boendekostnaderna blir en urholkad köpkraft för många belånade hushåll. Runt hälften av landets 4,8 miljoner hushåll har lån enligt den svenska bankföreningen. Då hushållens totala bolånestock uppgår till omkring 4 835 miljarder kronor enligt SCB, är det genomsnittsliga bolånet drygt 2 miljoner kronor.
– Samtidigt som boendekostnaderna stiger, gör även utgifterna för livsmedel, drivmedel och el det. Det urholkar hushållens köpkraft och leder till minskad konsumtion. Man tvingas dra ner på restaurangbesök, semestrar, aktiviteter som besök på Liseberg eller Skara Sommarland, förklarar Fernandez.
Höjd styrränta stoppar inte inflationen i ett trollslag
Inflationen lär inte försvinna över en natt i och med Riksbankens räntehöjning, då en stor del av den är importerad. Kriget i Ukraina har påverkat energipriserna i Europa, som i sin tur drivit de svenska elpriserna uppåt, tillsammans med drivmedelspriserna. Detta har spillt över på livsmedelspriserna.
Men de stigande svenska bensin- och dieselpriserna beror till stor del på politiska beslut, såsom reduktionsplikten och skatterna på drivmedel – energiskatt, koldioxidskatt och den 25-procentiga momsen på dessa skatter.
– Så länge som hälften av de svenska drivmedelspriserna består av skatt lär de knappast sjunka i Sverige. Och det kommer med största sannolikhet inte att förändras innan höstens riksdagsval, säger Fernandez.
– Inflationen kan därför mycket väl fortsätta upp ett tag till. I närtid lär Riksbankens räntehöjning inte ha någon större effekt, förutspår Fernandez.
Läs även: M-förslag ska ge minst fem kronor lägre literpris på diesel
