Riksbankens räntehöjningar har tryckt ned inflationen, men också bidragit till lågkonjunktur och krisläge för många hushåll och företag. Många frågar sig om Riksbanken tagit i för mycket. – Vi har inte sett facit ännu, svarar Erik Thedéen.
Svensk BNP krymper i år. Konsumtionen sviktar och byggandet tvärnitar. Boräntorna har rusat och bostäder har blivit svårsålda. Konkurser blir allt vanligare. Varslen ökar. Och företagens anställningsplaner pekar nedåt.
”Vi vet att räntan slår mot hushållen”
Effekterna av Riksbankens räntehöjningar – från 2,50 till 4,00 procent under Erik Thedéens ledning – är många och tydliga.
TT: Hur känns det att sitta och fatta sådana räntebeslut, som gör det svårt för så många?
– Det är en väldigt bra fråga. Man ska tänka så, tycker jag. Det här är faktiskt något som påverkar hushåll och företag mycket, säger Thedéen.
Men enligt Thedéen slår inflationen hårdare än räntan.
– Det är ju en klen tröst om man sitter i en tuff situation med både räntehöjningar och inflation. Men jag tycker det är rimlig argumentation.
Han tycker det är för tidigt att avgöra om Riksbanken gått för hårt fram:
– Det finns en risk att vi har tagit i för mycket. Det finns en risk att vi har tagit i för lite. Vi försöker förstå omvärlden så gott vi kan för att fatta rimliga beslut.
– Vi har inte sett facit ännu. Men jag tycker inte den risken är överhängande, att vi har tagit i för mycket. Och det finns faktiskt också en risk åt andra hållet, att inflationen biter sig fast och kronan försvagas igen. Då kanske vi är i ett annat läge.
”Vi behöver en rejäl debatt”
Hushåll med stora bolån – ofta i storstäderna – finns bland årets stora förlorare. Och en del högt belånade företag – många i fastighetssektorn – har fått akuta finansiella problem i räntechocken.
Fastighetsbolagens kris upprör riksbankschefen särskilt, då den utgör ett hot mot hela den svenska ekonomin.
– Vi behöver en rejäl debatt om att fastighetsbolag har tillåtits att belåna sig så mycket att de faktiskt utsätter svensk ekonomi för stora risker. Jag tycker inte att det är en rimlig ordning, säger han.
Thedéen beskriver det som ett systemfel.
– Det är ett system av kreditanalytiker, aktieanalytiker och de som gör fastighetsaffärer som på något sätt har låtit detta hända.
– Vår fastighetssektor är högt skuldsatt, stor och har kopplingar till banksystemet. Sverige sticker ut här och det tycker jag inte vi ska göra i nästa kris.
Fast mest oroad är Thedéen just nu för den geopolitiska utvecklingen. Ett besök hos centralbanken i det krigshärjade Ukrainas huvudstad Kiev i december gjorde ett starkt intryck.
– Det är oroande med Ukrainakriget. Vad händer där och vad händer i förlängningen av det kriget? Sedan har vi kriget i Mellanöstern och val i USA. Det är klart att detta ändå är faktorer som är en mer påtaglig risk framöver än svenska faktorer.
Inbjudningar trots räntehöjningar
Räntehöjningarna kan ha tvättat bort stämpeln som penningpolitisk “duva” som många bedömare försökte sätta på Thedéen när han tillträdde för ett år sedan. De har också bidragit till att trycka ned KPIF-inflationen till 3,6 procent, från toppen på 10,2 procent i december 2022.
På sitt sista framträdandet före jullovet klargjorde Erik Thedéen att han inte längre tror att det behövs en räntehöjning i början av 2024 – vilket han bara några veckor tidigare såg som ett ganska sannolikt scenario.
Thedéen skrattar till när han får frågan om han trots alla räntehöjningar får inbjudningar till julbord.
– Jag har en kärntrupp av vänner som faktiskt fortfarande tycker om mig som vän.
