Kina, som länge varit världens fabrik, står inför en smärtsam övergång när landets tidigare framgångsrika modell med lågkostnadsproduktion kollapsar. Traditionella arbetstillfällen i tillverkningsindustrin försvinner i snabb takt, vilket drabbar miljontals arbetare med låg utbildning.

Automatisering tar över

”Framtiden är dyster och hopplös om vi fortsätter så här”, säger Zhou Yousheng till Financial Times. Hans skofabrik i Guangdong har tvingats minska personalstyrkan från 100 till färre än 20 anställda.

Kina har under lång tid dominerat den lågteknologiska exportmarknaden. För ett decennium sedan stod landet för över 70 procent av världens skoexport. Men den andelen har minskat med tio procentenheter på grund av ökad konkurrens från länder som Vietnam och Indonesien, stigande löner och handelskonflikter.

Samtidigt sker en omfattande övergång till automatisering. I högteknologiska fabriker som elbilstillverkaren GACanläggning i Guangzhou dominerar robotar produktionen, med målet att minska den mänskliga arbetsstyrkan med 10 procent årligen.

Sociala spänningar ökar

Organisationen China Labour Bulletin (CLB) rapporterar att protesterna inom tillverkningssektorn nådde sin högsta nivå på tio år under 2024, främst på grund av nedläggningar och uteblivna löner.

– Under de senaste två åren har vi sett fler kollektiva aktioner, säger CLB grundare Han Dongfang.

Albert Park, chefsekonom vid Asiatiska utvecklingsbanken, menar att utvecklingen är naturlig: ”Det är naturligt för ett land där lönerna stiger att låta arbetsintensiv produktion flytta.”

Den kinesiska regimen försöker mildra övergången med satsningar på ”smarta” industriparker som Zhongda Fashion and Technology City, men risken är stor att många arbetare – särskilt lågutbildade från landsbygden – hamnar utanför arbetsmarknaden när deras traditionella yrken försvinner.