Ulf Kristersson (M) har retat upp genom att säga att invandring är en belastning. Men han skyller inte på invandrarna, utan på politikerna. Och det hedrar honom att han vågar peka på att en stor invandring har kostat på.
KRÖNIKA. I en intervju i P1 Morgon på onsdagen sa moderatledaren att ”invandringen i Sverige har blivit en belastning” (7/7). Han nämnde att en hög invandring lett till hedersproblematik, sociala problem och kriminalitet.
Detta fick migrationsminister Morgan Johansson (S) att påstå att Ulf Kristersson ”radikaliserats ytterligare”. Som bevis för denna grova anklagelse hade ministern att moderatledaren la ”skulden för så gott som alla samhällsproblem på invandrarna” (7/7).
Märta Stenevi (MP) krävde på torsdagen en ursäkt från Kristersson. ”Att en statsministerkandidat kallar stora delar av vår svenska befolkning för en belastning är något oerhört” (Aftonbladet 8/7).
Men att säga att invandringen är en belastning är definitivt inte att säga att samtliga invandrare är det. Det är inte invandrarna M-ledaren lägger skulden på, utan på Johansson, Stenevi och andra politiker som öppnat välfärdsstaten för fler än Sverige klarat av, fler än många av oss önskar betala för.
Om någon ska be om ursäkt är det de rödgröna. För de har svikit skattebetalarna och de nyanlända. För att de har skapat en ohållbar situation som kräver en akut lösning.
Kanske är det därför det är så känsligt att de måste rikta taggarna mot den som törs avslöja det svåra.
Kristersson förtydligade i Expressen att hundratusentals invandrare har gjort stora insatser för Sverige. ”Jag tror absolut inte att de är en belastning” (6/7).
Men den nyansen ville inte ministrar i Sveriges regering kännas vid.
Johansson och Stenevi valde i stället att medvetet misstolka.
Jag beundrar Ulf Kristersson för att han har mod att gå emot stormen av hysteriska rasist/blåbrun/radikaliserad/mörk-anklagelser och tala klarspråk. Att han sätter Sveriges bästa framför sitt eget hedrar honom.
Det är ju uppenbart att kostnaderna för invandringen har varit höga och sannolikt kommer att bli än högre om inte fler asylinvandrare kvickare kan försörja sig själva.
Arbetslösheten bland nyanlända är skyhög. Forskning har visat att bland asylinvandrare från Afrika och Asien hade ynka 20 procent av kvinnorna och 34 procent av männen efter åtta år ett arbete med normal ingångslön.
675 000 vuxna som har invandrat lever i dag på bidrag i någon grad enligt en rapport från Riksdagens utredningstjänst.
Det tar det i snitt 12–13 år för utrikes födda innan hälften kan försörja sig själva, enligt Entreprenörskapsforum.
I en rapport därifrån framgick även att Pensionsmyndigheten räknar med att kostnaderna för grundskyddet för utrikes födda kommer att stiga från 4,1 miljarder kronor 2017 till hela 69 miljarder 2060 (Di 13/6).
Alla de invandrare som saknar egen inkomst kommer ofrånkomligen att behöva försörjas av andra. Av busschaufförer. Byggarbetare. Undersköterskor.
Under Almedalsveckan talade Socialdemokraterna och Miljöpartiet om solidaritet, rättvisa och jämlikhet.
Vad de inte lyfte var det faktum att dessa begrepp i dag inte handlar om att stenrika ska vara solidariska mot arbetare, utan om att mer pengar ska från dem som jobbar och betalar skatt och ges till nyanlända som inte får jobb. Det måste vi kunna prata öppet om. Man kan vilja hjälpa flyktingar, men det är ohederligt att låtsas som att det är gratis.
Självklart finns det utrikes födda som försörjer sig, men alldeles för många gör det inte. Är det verkligen så totalt omöjligt att tala om? Ska vi sopa dessa stackare under mattan via extratjänster och annat svindyrt hokuspokus i all evighet?
Det är inte invandrarnas fel att det har blivit så här. Det är politikerna som ska beskyllas för ebo-lag, slapp integrationspolitik och generös migrationspolitik. Invandrarna är snarare offer än förövare.
I våra utanförskapsområden bor cirka en halv miljon människor – runt hälften utrikesfödda. Men där bor även sisådär 5 000 gängkriminella som ställer till oro.
Varannan i Sveriges 60 utsatta områden vill flytta, främst på grund av den höga kriminaliteten, enligt en färsk undersökning från Novus. För dem var den absolut viktigaste politiska frågan att få bukt med brottsligheten och de efterfrågade strängare straff, fler poliser och kameraövervakning (TT 5/7).
– Det är farligt för ungdomar att växa upp här, sade en kvinna. Ja, siffrorna talade sitt tydliga språk. 26 procent hade själva eller någon närstående som utsatts. För genomsnittssvensken var andelen ynka 3 procent. 42 procent har sett öppen droghandel, mot 32 procent för övriga, och omkring 20 procent har själva eller någon i sin närhet som utsatts för rån, mot 13 procent av övriga svenskar.
S och MP verkar inte ha förstått vikten av att nu hejda migrationen, så att de som redan har kommit hit får en chans. Och ge Sverige tid att hjälpa på riktigt.
I stället öser de på med brunmålande och illvilliga verbala attacker mot dem som törs lyfta svårigheter. Och problemen eskalerar minut för minut som konsekvens. Tick tack. Tick tack.
CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
Lyssna här på Kristerssons tal med kommentar av Dahlman
test