De största riskfaktorerna hos ungdomar som begår brott är kopplade till individuella egenskaper, såsom impulsivitet, kognitiv förmåga, låg självkontroll samt låg intelligens, men även genetiska faktorer spelar in.

Socioekonomiska faktorer har betydelse för ungas möjligheter till en trygg uppväxt, och det finns en korrelation mellan fattigdom och negativa utfall ifråga om kriminalitet. Barn som växer upp under fattiga förhållanden i bostadsområden med låg status löper större risk att begå brott, visar en amerikansk studie från 2000 författad av David P. Farrington och Rolf Loeber.

Forskningen visar att gängkriminella i högre utsträckning bor i utsatta områden – barn och unga i dessa områden riskerar därför att socialiseras in gängen på grund av vänskapsband till gängmedlemmar.

Men orsakssambandet har ifrågasatts inom forskarvärlden på senare tid. Amir Sariaslan är medicine doktor i psykiatrisk epidemiologi och senior forskare på institutionen för barnpsykiatri vid Åbo universitet. Han har visat att kriminalitet bland unga till stor del handlar om ärftliga egenskaper. I en studie han varit med och genomfört visade det sig att 50 procent av risken att bli lagförd kunde kopplas till ärftliga faktorer.

50 procent begått brott

Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, är det relativt vanligt att ungdomar både blir utsatta för brott och vid något enstaka tillfälle begår brott i Sverige. Det är dock ett fåtal unga som står för lejonparten av brottsligheten bland ungdomar.

I en studie från 2021 uppger hälften av eleverna i årskurs 9 att de begått något brott (stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller narkotikabrott) vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna.

Familjeförhållanden

Bidragande yttre faktorer är även föräldrars brottslighet, familjestorlek samt destruktiva familjeförhållanden där psykisk och fysisk barnmisshandel förekommer.

Enligt en amerikansk studie från 2000 löper unga som växer upp i stora barnfamiljer större risk att hamna i brottsliga miljöer. Stora barnkullar är en av flera viktiga riskfaktorer som behandlas i studien om ungas brottslighet.

Empiriska studier har visat på ett negativt samband mellan familjestorlek och barnens utbildningsprestationer i skolan. Sedan tidigare finns flera studier som visar tydliga orsakssamband mellan dåliga skolresultat och sociala problem samt ungdomsbrottslighet.

Separerade föräldrar är ytterligare en riskfaktor, enligt en studie från Malmö universitet. Studien från 2022 visar även att föräldrarnas nya relationer kan påverka, speciellt i fall där enbart den ene föräldern träffat en ny partner.

Kopplingen till brottslighet hos unga har visat sig vara starkare i en sådan asymmetrisk familjekonstellation, det vill säga där bara den ena föräldern träffat en ny partner.

Robert Svensson är professor i kriminologi vid Malmö universitet och författare bakom studien.

– Vi inspirerades av en studie inom familjesociologi där man undersökt det på ett sätt vi vanligtvis inte gör inom kriminologin, där man oftast nöjer sig med att jämföra mellan om ungdomarna bor i en kärnfamilj eller om föräldrarna är skilda, säger han till Forskning.se.

Viktigt med strukturerade aktiviteter

Föräldrar som saknar disciplinär förmåga, har dålig övervakning på barnen och inte aktiverar dem i hög utsträckning, är ytterligare en faktor bakom barns kriminella leverne. Samtidigt kan för hård disciplin på barn i ung ålder slå tillbaka, visar studien.

Strukturerade aktiviteter har visat sig ha en mycket god effekt när det handlar om att arbeta brottsförebyggande bland unga. Barn som ägnar sig åt ostrukturerade aktiviteter löper nämligen högre risk att begå brott och bruka cannabis.

Idrottsaktiviter verkar ha den mest skyddande effekten i jämförelse med andra aktiviteter, såsom dans, teater eller musik. En orsak kan vara att idrotten är tidskrävande och att den därmed stjäl tid från annat som är destruktivt.

Läs även: Ordförande för FN:s klimatpanel kritisk till medias klimatrapportering