Nyamko Sabuni har gett besked att Liberalerna vill gå till val 2022 som ett borgerligt parti. Konsekvenserna kommer att bli stora.
Liberalernas besked att partistyrelsen vill avveckla Januariavtalet till valet 2022 och möta väljarna som ett borgerligt parti var väntat. Under ett års tid har stödet för L legat under fyraprocentsspärren, det senaste halvåret närmare tre procent. Det är priset som har betalats för att sitta inlåst som underlag åt Stefan Löfvens rödgröna regering.
Om Liberalerna uppfattas som stödparti åt Socialdemokraterna riskerar partiet att kastas ut ur riksdagen. Partiledaren Nyamko Sabuni har därför alltid hållit en nödutgång på glänt. Hon räknar med att det finns tillräckligt med borgerliga väljare som kan förlåta det liberala sveket i regeringsbildningen 2018.
Det var bara en tidsfråga innan beskedet skulle komma.
Nyamko Sabuni framhävde i sitt linjetal på fredagen Liberalernas agenda för att klara integrationen, höja resultaten i skolan och skapa en framgångsrik klimatomställning. Hon konstaterade att förutsättningarna för att få genomslag för detta är bäst i en borgerlig regering. Hon tonade ner betydelsen av Sverigedemokraternas inflytande. För att en borgerlig regering ska kunna tillträda, menade hon, kan Liberalerna söka samsyn med riksdagens alla partier i sakfrågor. De kommer som parti ”aldrig att medverka” i en regering som äventyrar ”liberala grundvärden”.
Konsekvenserna av Sabunis besked kommer att bli stora. Regeringsunderlaget kommer att svaja, för vad säger att Liberalerna kommer att sitta kvar i Jök:en ända till valet? Centerpartiet och Annie Lööf kommer att framstå alltmer som ett renodlat vänsterparti. Och den socialdemokratiska propagandamaskinen kommer att hacka när den ska göra gällande att en borgerlig regering är ett steg mot fascism – det går knappast att anklaga gamla Folkpartiet att slarva med liberalismen.
Moderaterna kommer att välkomna beskedet, trots att de säkert kommer att förlora några nyvunna sympatisörer. För M utgör L både ytterligare röststöd för högersidan och en balansvikt mot de andra tänkbara samarbetspartierna. Kristdemokraterna kommer att vara mer återhållsamma i välkomnandet. Med L med i regeringsunderlaget minskar KD:s relativa inflytande. Sverigedemokraterna, slutligen, vill inte ha L med alls.
Vad de borgerliga väljarna kommer att anse är mindre lätt att förutse. Många kopplar Liberalerna till skolpolitiken och fäster säkerligen hopp till att L skulle kunna stärka en högerregering i skolfrågor. Andra minns Nyamko Sabunis mod och långa engagemang i integrationsfrågorna. De flesta ser säkerligen att det råder bred samsyn mellan KD, L, M och SD om försvar, energi och näringsliv.
Samtidigt innebär L i högerns regeringsunderlag en större splittring i invandringsfrågorna. Även om Liberalerna har sansat sig på senare tid och accepterat en mer restriktiv hållning, bygger Sabunis politik fortfarande mycket på att det är den dåliga integrationen som är problemet, snarare än invandringen. Kanske blir det även förvirring på området lag och ordning, eftersom L tenderar att tycka att SD inte delar den liberala, humanistiska synen på brott och straff.
Högern riskerar oenighet i två av de frågor som kommer att väga tyngst i valet 2022. Det kan bli mycket dyrt för den som vill se en ny regering.