I Brottsförebyggande rådet, Brå:s rapport Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund har utrikesfödda och andra generationens invandrare delats upp i olika ursprungsregioner. Det är första gången sedan 2005 som Brå gjort en liknande rapport.

Regionerna Västasien (exempelvis Palestina, Syrien), Centralasien (exempelvis Afghanistan) och olika regioner i Afrika (Nordafrika, Östafrika och Övriga Afrika) är överrepresenterade vad gäller brottsmisstankar medan exempelvis Ostasien (däribland Thailand) är underrepresenterade.

Sverigedemokraternas rättspolitiske talesperson Adam Marttinen säger att han välkomnar rapporten.

– Ska vi ha invandring från länder med hög brottslighet? Det får man naturligtvis tycka. Men tack vare den här rapporten kommer det att ställas högre krav på de partier som vill ha en liberal invandringspolitik att motivera och förklara varför, säger Marttinen.

Han ifrågasätter om Sverige alls ska ha invandring från länder som är överrepresenterade i rapporten.

– Sverige har inget behov av det överhuvudtaget, säger Adam Marttinen.

Han hänvisar till den tidigare studien om brott från 2005 och att det där också fanns en överrepresentation bland personer med invandrarbakgrund.

– De här skillnaderna [i brottslighet mellan personer med svensk och utländsk bakgrund] har funnits i tidigare studier. Allt tal om integrationssatsningar. Det visar att man har pratat i nattmössan. Man han har satsat miljarder. Men inget har gett någon effekt. I stället har vi fått ännu skjutningar, ännu fler kriminella gäng och ännu mer segregation. Det har inte blivit bättre. Det har blivit ännu värre.

– Det jag reagerat på i rapporten är att det finns en så stor överrepresentation särskilt när det gäller sexualbrott, grov fridskränkning och våldsbrott.

I Brå-rapporten framgår att vad det gäller brottsmisstankarna för våldtäkt (52 procent) och dödligt våld (65 procent) är en majoritet personer med utländsk bakgrund.

Kan det inte vara så att det hade blivit ännu värre om inte de här integrationssatsningarna hade gjorts? Hur vet vi att det inte gett någon effekt?

– Det är möjligt. Men det är inte ett tillfredsställande resultat som vi har sett.

Linda Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, varnar för att rapporten kan användas i rasistiska sammanhang.

– Det här är ingenting nytt, vi har vetat hur representationen i brottsstatistiken sett ut sedan 1970-talet. Det är bra med information och statistik, men då måste man använda den på rätt sätt. Jag är orolig och ser att många vill använda rapporten i en rasistisk kontext i stället för att vara lösningsorienterade och titta på orsakerna till att invandrare är överrepresenterade – som inkomst, utbildningsnivå, hälsa och trångboddhet, säger Snecker till Expressen.

Adam Marttinen håller inte med Snecker.

– Det har funnits en rådande förklaringsmodell. Partier till vänster som har en socialistisk världsbild vill bara diskutera socioekonomiska faktorer. Men de får det svårt att motivera sin förklaringsmodell. Det finns en kulturell aspekt som man helt bortser ifrån.

– Politiker [som Linda Snecker] envisas med att förklara den högre brottsligheten hos personer med utländsk bakgrund med socioekonomiska faktorer. Man får naturligtvis ha den förklaringsmodellen. Men den är inte trovärdig längre.

Adam Marttinen anser att kopplingen mellan invandring och brottslighet är självklar men att invandring inte varit en självklar del av den rättspolitiska debatten. Han hoppas och tror att Brå:s nya rapport ska ändra på det.

– Den här rapporten ska inte och kommer inte tillåtas att få sopas under mattan, säger Marttinen.

Den nu publicerade rapporten gjordes på Brå:s eget initiativ.

Regeringen har tidigare avfärdat uppmaningar från oppositionen, bland annat tidigare riksdagsledamoten Staffan Danielsson (tidigare C, kopplad till KD), att uppdra åt Brå att göra en rapport.

– Regeringen bedömer att det inte finns anledning att ge Brå i uppdrag att göra ytterligare en likadan studie om härkomst och brott som de studier myndigheten tidigare har gjort, svarade Morgan Johansson Danielsson i en interpellationsdebatt 2017.

Johansson kritiserade också Staffan Danielsson för att ha vilja ”kasta skulden” på invandrare.

– Den typ av brott som begås av svenskar vill man inte prata om, utan bara om de brott som invandrare begår. Man hör en politisk retorik just nu som i varje enskilt fall alltid vill misstänkliggöra invandrare. Jag har mycket svårt för den typen av retorik, sade Johansson.

Läs även: Brå: Andra generationens invandrare toppar i andel brottsmisstänkta