En av förra årets stora och mest uppslitande debatter handlade om den nya könstillhörighetslagen som röstades igeom i riksdagen i april och börjar gälla den 1 juli i år.

Lagen ska göra det lättare för personer med könsdysfori att byta juridiskt kön, alltså byta personnummer, utan krav på operation eller fysiskt könsbyte eller en grundlig utredning från socialstyrelsen.

Istället kommer det räcka med ett utlåtande från en läkare och ett godkännande från Socialstyrelsen, samtidigt som åldersgränsen för juridiskt könsbyte sänks från 18 år till 16.

Lagen fick hård kritik, framförallt för den sänkta åldersgränsen, från bland annat Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna men även delar av läkarkåren, medicinska debattörer som Agnes Wold och socialdemokrater som Annika Strandhäll.

Debatten splittrade även Moderaterna, där partiledaren Ulf Kristersson drev på för att lagen skulle röstas igenom.

”Det är fördelen med demokratin”

Lagen röstades igenom med en stor majoritet på 234 röster för och 94 röster emot. Men Sverigedemokraterna har inte gett upp frågan, och vill fortfarande riva upp lagen rapporterar Expressen.

– Det är fördelen med demokratin, får vi tillräckligt stort stöd så kan vi återgå till det som var eller gå i en helt annan riktning, säger SD:s riksdagsledamot Leonid Yurkovskiy till Expressen.

Yurkovskiy menar att det finns brister i vården för transpersoner, att den nya lagen har hastats igenom och att det behövs mer forskning på området.

– Förut var det främst män som led av könsdysfori och sökte transvård. Nu har det skett en jättestor förändring i att det framför allt är unga flickor med autism som söker. Då måste man undra vad som är den riktiga orsaken. Ett symptom för autism är att man har svårt med självidentifikation, säger Yurkovskiy.

Det är samma argument som fick Annika Strandhäll att byta åsikt i frågan.

– Vi har haft en ökning av unga flickor med könsdysfori på ungefär 1 500 procent de senaste tio åren. Det finns en tydlig samvariation med olika typer av psykiatriska tillstånd eller diagnoser, som autism, sade Strandhäll när hon uppmanade Kristersson att pausa lagstiftningen i april förra året.

Yurkovskiy menar även att den positiva attityden till könsbyte i medier och olika kretsar kan ha bidragit till ökningen

– Man pratar väldigt mycket om det här med kulturell smitta eller att det skulle vara en trend. Och det är också väldigt svårt att uttala sig om just för att vi inte vet varför det ökar. Men man kan se i sociala medier att unga som kommer ut som trans uppmuntras väldigt mycket och får stort stöd, säger han till Expressen.