Högsta domstolen slår fast att USA:s president har immunitet för alla officiella handlingar men inte privata. Det får betydelse för Donald Trump som skulle kunna hävda immunitet för sitt agerande kring händelserna den 6 januari 2021. ”STOR SEGER”, skriver Donald Trump på egna sociala medie-plattformen Truth Social.
I ett utslag på måndagen anser HD med sifrrorna 6–3 att tidigare presidenter har immunitet om agerandet bedöms ha skett inom ämbetet, men inte om de agerat som privatpersoner.
Därmed skulle Donald Trump kunna hävda immunitet för agerandet den 6 januari 2021, men domstolen slår inte fast huruvida expresidenten agerade som privatperson eller ej när han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen.
Donald Trump firar på den egna sociala medier-plattformen Truth Social.
STOR SEGER FÖR VÅR KONSTITUTION OCH DEMOKRATI, skriver Trump med stora bokstäver.
Kritiker av Donald Trump har pekat på att han uttalade att hans supporters skulle ”fight like hell” i ett tal innan stormningen. Donald Trumps team och anhängare har å andra sidan pekat på att han i samma tal sade att hans anhängare skulle gå till kongressen ”fredligt och patriotiskt”.
Chefsdomare John Roberts skriver i utslaget att ”presidenten har inte immunitet för icke-officiella handlingar, och allt presidenten gör är inte officiella handlingar. Presidenten står inte över lagen”.
Ärendet skickas tillbaka till lägre instans som ska specificera huruvida Trump agerade som president eller presumtiv presidentaspirant och därmed privatperson när han höll ett politiskt massmöte före den dödliga kongressattacken.
Därmed kommer den pågående rättsprocessen mot Donald Trump att skjutas upp ytterligare, och högst sannolikt inte kunna inledas före presidentvalet i november i år.
I det federala åtal som den särskilde åklagaren Jack Smith väckt mot Trump i Washington DC anklagas expresidenten för att ha försökt få resultatet av presidentvalet 2020 ogiltigförklarat, de fyra åtalspunkterna har bäring på den dödliga stormningen av Kapitolium.
fakta
Lag och rätt för USA:s president
Vad som egentligen gäller rättsligt för en amerikansk president är inte helt tydligt. Om en president gör sig skyldig till “förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser” kan kongressen lägga fram riksrättsanklagelser i enlighet med första artikeln i USA:s grundlag. Sådana anklagelser väcktes mot Donald Trump två gånger, men han fälldes aldrig.
När det gäller andra brott framförs ofta att en sittande president inte kan åtalas, att övriga anklagelser får vänta tills personen inte längre är statschef. Men kan man åtalas för något man inte fällts för i en riksrättsprocess? Frågan är juridiskt knivig, vissa bedömare understryker vikten av presidentämbetets immunitet medan andra poängterar att i USA står ingen, inte ens presidenten, över lagen.
Frågan har inte tidigare prövats av Högsta domstolen.
I grundlagen heter det att en president måste vara minst 35 år gammal, amerikansk medborgare och född i USA. Men det finns ingen direkt vägledning kring rättsliga processer efter avslutad ämbetstid eller begränsningar kring huruvida en person som är dömd för brott kan bli president.
