Sju av tio tvivlar på polisens hjälp
Nästan sju av tio svenskar saknar tilltro till att polisen kan hjälpa dem vid våldsbrott. Samtidigt vill var femte svensk ha skjutvapen för att försvara sig, visar en ny Novusundersökning.
Enligt en färsk undersökning från Novus uppger 69 procent av svenskarna att de inte tror att polisen hinner bistå dem vid ett eventuellt våldsbrott i hemmet. Andelen har stigit under de senaste tre åren, rapporterar TV4.
Flera uppmärksammade våldsdåd under julhelgen har särskilt drabbat unga kvinnors känsla av säkerhet. Händelserna har även påverkat allmänhetens förtroende för polisen negativt.
Oron ökar trots stabil brottslighet
Medialt uppmärksammade händelser i kombination med ett intensivt fokus på kriminalpolitik formar människors trygghetskänsla, enligt kriminologen Caroline Mellberg.
– Vissa händelser uppmärksammas mycket och då minskar också förtroendet för rättsväsendet. Man känner sig osäker, säger hon till TV4.
Caroline Mellberg framhåller att den allmänna oron för brottslighet har vuxit, trots att brottsligheten i sig inte ökar.
Kvinnor söker egen trygghet
Den sjunkande tilltron till polisens skydd syns även i hur människor själva försöker skapa säkerhet, bland annat i Hägersten i södra Stockholm – där samlas kvinnor för att öva självförsvar.
– Som kvinna är man ju alltid rädd för allting, i princip. Om jag ska gå på en Tinderdejt, går hem sent på kvällen eller om jag åker taxi, säger en deltagare enligt TV4.
– Vi stöttar, hjälper och lär av varandra och om vad man kan göra i situationer som är farliga, säger en annan deltagare.
Träningen står öppen för alla kvinnor, medan instruktörerna får utbildning genom Ung Vänster.
Var femte vill ha skjutvapen
Novusundersökningen visar även att en av fem svenskar vill ha tillgång till skjutvapen för självförsvar. Siffran har legat still de senaste två åren. Bland personer mellan 35 och 49 år vill 16 procent av kvinnorna ha vapen, jämfört med 41 procent av männen.
Caroline Mellberg betraktar resultaten som en allvarlig signal om samhällsklimatet.
– Det här är ett ganska allvarligt resultat. Samtidigt är det ett tecken på ett samhälle som inte mår bra där den individuella medborgaren känner att man själv måste skaffa sig en beredskap för att skydda sig, säger hon.