Skogkär: Anderssons fräckaste bluff

Det var en vecka före valet 2022. Den 3 september, en lördag. Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) kallade till presskonferens på regeringskansliet. Vid sin sida hade hon finansminister Mikael Damberg. Budskapet var dramatiskt. Sverige stod inför en hotande energikris med skenande elpriser som riskerade att övergå i en finanskris. Orsaken var att Ryssland stoppat gasleveranserna till Tyskland. Vi står inför “en ren krigsvinter”, löd Anderssons ödesmättade budskap.

“Vi befarar att det föreligger ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten”, fyllde Damberg i. I värsta fall skulle människor kunna förlora sina livs besparingar, varnade finansministern.

Vid Anderssons och Dambergs sida stod Riksbankens chef Stefan Ingves och Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen. De båda ämbetsmännen hade anlagt för tillfället passande, allvarstyngda miner.

Riksdagen blixtinkallades och två dagar senare, på måndagen den 5 september fattades beslut om att ställa ut en kvarts miljard kronor i kreditgarantier till elmarknadens aktörer, inte bara de svenska utan även de nordiska och baltiska.

Men fanns det något reellt hot? Eller var allt detta ett skådespel, ett av politiska skäl i all hast iscensatt stycke billig teater, avsett att skrämma väljarna att rösta på Socialdemokraterna, det trygga alternativet? Så som människor ofta gör i en nationell kris – sluter upp bakom den sittande regeringen.

Lars Jonung, professor emeritus i ekonomi, lutar starkt åt att det av regeringen förespeglade nödläget var en ren bluff. I en artikel på DN Debatt beskriver Jonung sin förvåning över budskapet. Och när han hörde sig för med personer i sitt nätverk ställde de sig lika frågande.

“Min slutsats blev att presskonferensen inte vilade på någon verklig samhällsekonomisk fara. Den föreföll mig motiverad av valtaktik.”

Mycket riktigt betalades heller inte en enda krona av stödet ut innan kreditgarantierna avskaffades året därpå.

Varifrån kom idén? Och vad gjorde Ingves och Thedéen där, chefer för två från regeringen självständiga myndigheter som ska agera sakligt och opartiskt? Det är några av de frågor Lars Jonung vill ha svar på. Därför vill han nu se en grupp opartiska experter gå till botten med det socialdemokratiska krisutspelet. Detta för att inte den nuvarande eller framtida regeringar ska frestas att göra något liknande.

Läs även: Skogkär: Socialdemokraterna importerar det sämsta från USA

Även om saklig grund för krisbilden skulle saknas anser Jonung inte att Socialdemokraternas agerande går utanför vad som kan anses acceptabelt agerande av ett parti i en valrörelse. I så fall är Jonung alltför förlåtande.

Valåret 2022 kantades av Socialdemokratiska försök att skrämma väljarna med vad som skulle hända om oppositionen vann.

Många minns förmodligen fortfarande den famösa pressträffen med de dåvarande S-ministrarna Anders Ygeman och Peter Hultqvist där de nio dagar före valet slog fast att om högern vann, då skulle Sverigedemokraternas “täta band till Putinregimen” utgöra en säkerhetsrisk. Detta var ett för Socialdemokraterna kärt tema som Andersson själv kom att återvända till åtskilliga gånger under valåret.

När Andersson valspurtade i Rinkeby dagen före valdagen varnade hon för konsekvenserna om Sverige skulle få ”den mest högerkonservativa” regeringen i modern tid:

“Allt det som vi älskar med Sverige är under hot.”

Genom åren har Magdalena Anderssons politiska samvete visat sig vara minst sagt rymligt. Hon blev Sveriges första kvinnliga statsminister tack vare ett avtal mellan Socialdemokraterna och den politiska vilden Amineh Kakabaveh om hur svensk utrikespolitik skulle utformas. Andersson ljög ogenerat om hur Jamal El-Haj vigt sitt politiska liv åt att bekämpa Hamas. Med mera.

Politiska överord är en sak men att fabricera ett nationellt, ekonomiskt nödläge som kräver att riksdagen blixtinkallas, att skrämma upp människor med varningar om att deras ekonomi kan komma att raseras – och allt för att säkra en valseger – det är något annat. Det är en helt annan division. Och det är ett tydligt tecken på bristande respekt för såväl demokratin som för väljarna.

Läs även: Skogkär: Magdalena Andersson borde lytt sina egna ledarskapsråd