Länge var trenden att göra det allt enklare att bli svensk medborgare. Om bara invandrare snabbt kunde bli medborgare skulle de känna sig accepterade och välkomna, det skulle helt enkelt underlätta integrationen, var den optimistiska tanken. Överoptimistisk, som det skulle visa sig.

Så småningom blev Sverige ett av de länder där medborgarskapet värderades lägst, var lättast att få. Men inte fungerade integrationen bättre för det. Tydligen bor det inte i varje människa en oförlöst svensk som bara väntar på att få komma ut.

Den krassa verkligheten gjorde att pendeln började svänga. Långsamt, mycket långsamt. Det infördes frivilliga medborgarskapsceremonier. Det pratades om språkkrav och krav på kunskaper om det svenska samhället för att bli medborgare – även om det mestadels förblev just prat.

Med Tidöavtalet och den nya regeringen blir det till sist lite fart på pendeln. Inte bara snack utan också verkstad. Medborgarskapet ska uppvärderas på riktigt.

Ett första steg är att regeringen nu beslutat ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag på skärpta krav för svenskt medborgarskap.

“De förväntningar som ställs avspeglar det vi som samhälle vill att nya medlemmar i gemenskapen ska kunna bli – en aktiv och bidragande del av det svenska samhället”, skriver företrädare för de fyra Tidöpartierna i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

För att bli svensk medborgare krävs normalt bara att ha bott här sammanhängande i fem år. Den som sedan två år bor tillsammans med en svensk medborgare kan ansöka om medborgarskap efter totalt tre år i Sverige. Efter fyra år kan den som är statslös eller flykting bli svensk medborgare. Den som inte kan styrka sin identitet måste dock vänta i åtta år – varför nu någon vars identitet är oklar över huvud taget ska tillåtas bli medborgare. Det är illa nog att någon utan styrkt identitet beviljas uppehållstillstånd.

Tidöpartiernas utgångspunkt är att det i normalfallet ska krävas minst åtta års hemvist i Sverige för att beviljas svenskt medborgarskap. Numera är detta inte minst en säkerhetsfråga. Fem år kan vara en kort tid för att avgöra om någon utgör ett säkerhetshot, påpekas det i artikeln.

Läs även: Skogkär: Äntligen ska Sverige sluta strössla med medborgarskap

Utredaren ska också se över kraven på hederligt levnadssätt, som i dag enbart prövas när det gäller vissa medborgarskapsärenden. Detta är en av de mest angelägna åtgärderna. Allvarlig eller upprepad brottslighet bör diskvalificera från medborgarskap.

Den som vill bli medborgare i Danmark måste svära trohet och lojalitet mot Danmark och det danska samhället, lova att följa lagarna liksom att respektera grundläggande danska värden och rättsprinciper och den danska demokratin. Utredningen ska ta ställning till om något liknande ska införas i Sverige.

Det återstår viktiga frågor som rör medborgarskapet som den nu tillsatta utredningen inte kommer att gå in på. En av dessa är möjligheten att återkalla medborgarskap som beviljats genom att den sökande lämnat felaktiga uppgifter, eller därför att personen utgör ett allvarligt hot mot landets säkerhet. Som det är i dag har den som väl beviljats medborgarskap en oavvislig rätt att vistas i Sverige, oavsett vilka brott han eller hon begått, oavsett vilken fara för allmänheten och rikets säkerhet personen utgör. Möjlighet att återkalla medborgarskap finns i Danmark och flera andra grannländer.

Enligt Tidöavtalet ska regeringen också ta fram förslag som innebär att medborgarskap ska kunna återkallas för personer med dubbelt medborgarskap som “begått systemhotande brottslighet eller vars medborgarskap beviljats till följd av oriktiga uppgifter”. Även det är en angelägen reform som väntar på att förverkligas.

Pendeln behöver svänga ytterligare innan balansen blivit den rätta.

Läs även: Skogkär: Låt en haverikommission granska Migrationsverket