Så här illa kan det väl ändå inte vara? Rimligen är det den tanke som först infinner sig vid en genomläsning av tidskriften Fokus reportage om Migrationsverket med rubriken En havererad myndighet. I alla fall tanken hos den som fortfarande lever med föreställningen att svensk förvaltning kännetecknas av effektivitet, regelefterlevnad och opartiskhet.

En annan tanke är dessvärre minst lika rimlig: Varför skulle det inte kunna vara just så här illa? Sett till allt som pågått och pågår på olika områden och nivåer inom svensk politik och förvaltning – misstänkt gänginfiltration i Socialdemokraterna, misstankar om jäv och andra olagligheter i Polisens högsta ledning – verkar det mesta, för att inte säga allt, vara möjligt.

Sammanställningen i Fokus av nya och sedan tidigare kända uppgifter målar en skrämmande bild av sakernas tillstånd på en myndighet som haft avgörande betydelse för samhällsutvecklingen de senaste decennierna.

När inbördeskriget bröt ut i Syrien fattade Migrationsverkets dåvarande generaldirektör, Anders Danielsson, 2013 beslutet att alla syrier hade rätt till permanent uppehållstillstånd i Sverige. Alla syrier kom inte hit. Men tiotusentals gjorde det. Och av dem var det en betydande del som kom från helt andra länder, dit de flyttat långt före kriget.

“Det kom människor som kallade sig syrier från världens alla hörn. I efterhand har vi kunnat notera att många som påstod sig vara syrier, inte alls var det. Konsekvenserna för samhället är enorma, vi vet egentligen inte bakgrunden på många som vi har beviljat uppehållstillstånd. Viktiga utredningsmoment har försummats”, säger Anna Högberg, tidigare handläggare på Migrationsverket, till Fokus.

Och alla som beviljats uppehållstillstånd på lösa grunder och oriktiga uppgifter kan några år senare bli medborgare.

I en intern rapport från 2017 framkom att omkring hälften av Migrationsverkets beslut kunde ha fattats efter undermåliga utredningar, skriver Fokus. Den rättsliga kvaliteten var inte acceptabel. Närmare 40 procent av besluten var inte ens begripliga.

Verkets nuvarande chef, Mikael Ribbenvik, har själv medgett att “flyktingskälen inte alltid gicks igenom ordentligt, framför allt vad gäller dem som kom från Syrien”.

En rapport från Riksrevisionen 2021 pekade på betydande brister i anknytningsärenden, alltså ärenden rörande anhöriginvandring, en av de största kategorierna av sökande.

Svenskt medborgarskap är inte något krav för att arbeta på Migrationsverket och fatta beslut om uppehållstillstånd. Åren 2016–2020 fattades nio av tio beslut om medborgarskap av en ensam, icke säkerhetsklassad person, konstateras det i Fokus. Inte förrän hösten 2021 – som en direkt följd av reportage i Bulletin – beslöt Migrationsverket att beslut om medborgarskap endast fick fattas av säkerhetsklassade svenska medborgare.

Läs även: Ahmed: ”Migrationsverket fylls av lögner” – asylsökande berättar

Om bilden i Fokus av en myndighet i förfall stämmer – när tog då detta förfall sin början? Spåren leder tillbaka till den alliansregering som tilllträdde 2006.

”Jag kommer aldrig att bli upprörd över ett felaktigt beviljat uppehållstillstånd”, förklarade Dan Eliasson, generaldirektör vid Migrationsverket 2007–2011, på ett personalmöte. Regeringen ville att handläggningstiderna skulle kortas. Att fatta många beslut blev därmed viktigare än att fatta korrekta beslut.

Eliassons efterträdare, Anders Danielsson, framstod närmast som en asylaktivist. I oktober 2015 manade han:

“Det handlar om ledarskap. Nu är det dags att ta ytterligare ett steg framåt. Det är ju nu systemet prövas. Det är nu vi ska hålla i det. Systemet är designat just för sådana här situationer. Och vi har råd.”

Några veckor senare tvingades regeringen Löfven (S) införa gräns- och id-kontroller.

Antalet asylsökande har minskat de senaste åren men Migrationsverket går inte på tomgång. Förra året avgjordes cirka 350 000 ärenden, det högsta antalet i myndighetens historia. Verket beviljade drygt 142 000 uppehållstillstånd varav över 41 000 avsåg arbetskraftsinvandring. Omkring 89 000 personer beviljades medborgarskap.

Läs även: Ahmed: Ställ krav för medborgarskap

Regeringen kan inte grunda sina beslut på ett tidningsreportage. Regeringen styr myndigheterna via regleringsbrev och tillsättning av chefer. Men med tanke på vad som framkommit om brister i myndighetens arbete i tidigare granskningar, interna såväl som externa, är frågan om det räcker. Speciellt som kritiken inte tycks ha fått någon större effekt.

Vid ett haveri tillsätts en haverikommission. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) borde åtminstone överväga att tillsätta en haverikommission för att granska Migrationsverket.

Regeringen borde i så fall också besluta om ett stopp tills vidare för nya beslut om medborgarskap – i den mån detta är praktiskt och juridiskt möjligt. På tre år har Migrationsverket beviljat över 250 000 nya medborgarskap. Och trycket ökar. En förklaring är sannolikt att regeringen och Sverigedemokraterna aviserat en skärpning av kraven för svenskt medborgarskap.

Att ändra lagen, enligt dansk modell, så att det blir möjligt att dra in svenska medborgarskap som beviljats på felaktiga grunder, framstår som en nödvändighet.

Den skada som redan skett går förmodligen inte att åtgärda i någon större utsträckning. Det är ingen anledning att låta Migrationsverket haverera vidare.

Läs även: Merit Wager: Svenska medborgarskap borde kunna återkallas