Facebook noscript imageSkogkär: Dags att förbjuda niqab och burka
Hoppa till innehållet

Skogkär: Dags att förbjuda niqab och burka

Det är dags att förbjuda niqab i offentliga miljöer. Foto: Martin Sylvest/AP/TT
Det är dags att förbjuda niqab i offentliga miljöer. Foto: Martin Sylvest/AP/TT

I jämställdhetens föregångsland Sverige anser tre väljare av tio att heltäckande muslimsk klädsel för kvinnor, niqab och burka, är helt i sin ordning. Särskilt bland vänsterns väljare, den vänster som annars hittar strukturellt förtryck överallt, finns en utbredd tolerans för det strukturella, religiösa förtryck av kvinnor som klädreglerna utgör.

Hälften av de svenska väljarna är positiva till ett förbud mot heltäckande muslimsk klädsel för kvinnor som niqab och burka. Detta enligt en undersökning av Indikator Opinion för Ekot.

Men fortfarande finner var tredje väljare, 32 procent, det rimligt att kvinnor ska dölja sitt ansikte för alla utom den närmaste familjen. Och detta i Sverige, som gärna vill framstå som världens mest jämställda land.

Den största acceptansen för niqab och burka återfinns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets väljare. Det är bland sympatisörer till dessa uttalat feministiska partier på vänsterkanten som stödet för patriarkala, konservativa, för att inte säga reaktionära, religiösa sedvänjor och föreställningar är som störst. Ett intressant fenomen. Socialister, som annars lyckas hitta strukturellt förtryck överallt, är blinda och döva för det uppenbart strukturella förtryck som i islams namn utövas mot kvinnor och flickor och begränsar deras liv.

Ett vanligt argument mot förbud som tycks göra särskilt stort intryck på varmhjärtade liberaler, är att det kommer att drabba kvinnorna. De kan inte arbeta, kanske inte ens lämna hemmet om de inte får bära sin niqab eller sin burka, lyder argumentet. Men när vuxna människor gör medvetna val får de också vara beredda att ta konsekvenserna. Visst kan kvinnorna ses som offer, men offer för en förtryckande religion och för förtryckande kultur. Att acceptera sådant förtryck av omtanke om förtryckets offer, i hopp om att förtrycket så småningom ska upphöra av sig självt, är en naiv ståndpunkt.

Läs även: Skogkär: Ingen kommer undan islam

Klädseln är ett sätt att signalera vilka kvinnor som är goda muslimer – de som bär niqab, burka eller åtminstone huvudduk – och vilka som inte är det. Fåren ska skiljas från getterna. De gudfruktiga från de gudlösa.

I svenska förorter är självutnämnda klädpoliser – eller shariapoliser om man så vill – med synpunkter på kvinnors klädsel, ett vid det här laget gammalt och välkänt fenomen. Den som inte anpassar sig får räkna med att bli trakasserad.

Enligt Islamiska förbundet, en del av Muslimska brödraskapets europeiska nätverk, är det en plikt för kvinnor att bära kläder som täcker allt utom ansikte och händer när de rör sig ute bland folk. Detta “utifrån kärlek till Gud och lydnad inför Guds påbud”. En muslimsk kvinna ska skyla sig eftersom muslimska män annars kommer att bedöma henne enbart utifrån hennes utseende.

Andra uttolkare av islam som inte känner något behov av att uttrycka sig lika inlindat, gör klart att muslimska kvinnor ska dölja sig därför att muslimska män inte kan, eller inte förväntas kunna, kontrollera sina lustar.

När småflickor, till och med i förskoleålder, av sina föräldrar tvingas bära hijab är det inget annat än en sexualisering av barn i religionens namn. Men i Sverige får kommuner inte förbjuda hijab på barn. När kommunstyrelsen i Staffanstorp 2019 beslutade att införa ett förbud mot huvudduk på barn i förskola och grundskola upp till sjätte klass, upphävdes detta av domstol. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen innebär ett sådant förbud en inskränkning av yttrandefriheten som saknar lagstöd – att bära kläder som ger uttryck för religiös tillhörighet är juridiskt sett en del av yttrandefriheten.

Samhället är inte sekulärt. Staten är däremot sekulär. Sverige har ingen statsreligion. Då ska inte statens företrädare uppträda i religiösa attribut under sin myndighetsutövning. Allra minst poliser och domare. Ändå är det sedan många år tillbaka tillåtet för poliser i Sverige att bära huvudduk. Enligt polisens författningssamling får huvudduk bäras vid all tjänstgöring. Det finns heller inget som hindrar domare och nämndemän från att tjänstgöra i hijab.

Att kontrollera kvinnors klädsel är en del av det utbredda hedersförtryck som i invandringens spår brett ut sig i Sverige. Det finns studier som tyder på att uppemot en kvarts miljon unga i Sverige i dag lever under hedersförtryck. Hur förväntas en tonårsflicka som är utsatt för hedersförtryck reagera om den polis som tar emot hennes anmälan är iförd huvudduk?

Det är här lagstiftarna bör börja. Det borde vara självklart att religiösa attribut inte ska vara tillåtna på personer i myndighetsställning. Det är inget som ska accepteras med hänvisning till kulturell och religiös mångfald. Tvärtom är denna åtskillnad viktig i ett land präglat av kulturell och religiös mångfald.

Att bära niqab och burka offentligt är förbjudet i flera EU-länder, bland annat Frankrike, Belgien och Danmark. Sverige bör följa efter. Likaså borde kommuner kunna införa förbud mot hijab på skolbarn.

Att ta seden dit man kommer är en bra princip. För alla som vill bära burka och niqab och ser det som en religiös plikt och oförytterlig rättighet finns ett stort antal muslimska länder att välja mellan.

Läs även: Skogkär: I väntan på euroislam

Mats Skogkär

Utbildad vid Journalisthögskolan i Göteborg. Reporter på TT Nyhetsbyrån i 15 år. Ledarskribent på Sydsvenskan i 15 år.

mats@bulletin.nu