När Internationella brottmålsdomstolen likställer demokratiskt valda företrädare med terroristledare, när demokratiska staters försvar av sin befolkning mot terror likställs med terroristers angrepp på samma befolkning, förvandlas rätt till orätt.
Det händer ytterst sällan men dagar som denna finns det anledning att lyfta fram Ungerns premiärminister Viktor Orbán som föredöme. Orbáns svar på att Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister, blev ett styvt långfinger – att bjuda in Benjamin Netanyahu till Ungern.
“Jag garanterar honom att om han kommer, så kommer den internationella brottmålsdomstolens beslut inte att ha effekt och vi kommer inte att följa dess krav”, förklarade Orbán.
Sverige och andra västliga demokratier borde, som en markering, följa Ungerns och Orbáns exempel.
Enligt beslutet, som fattats av ICC:s förundersökningskammare, är Netanyahu och den tidigare försvarsministern Yoav Gallant misstänkta för brott mot mänskligheten och krigsbrott begångna från minst 8 oktober 2023 till och med minst 20 maj 2024. Netanyahu och Gallant anklagas för att ha använt svält som vapen, och för mord, förföljelse och andra ”omänskliga handlingar”.
I vad som möjligen är tänkt att ge sken av något slags objektivitet och likhet inför lagen utfärdades även en arresteringsorder för en Hamasledare, Mohammad Deif. Haken är bara att Deif är död, i alla fall enligt Israel.
USA:s president Joe Biden kallar ICC:s arresteringsorder skandalös. Mike Waltz, som den tillträdande presidenten Donald Trump utsett till sin blivande nationelle säkerhetsrådgivare, skriver på X att domstolen saknar trovärdighet och att Israel inte bryter mot några lagar i sitt försvar mot de terrorister som vill genomföra ett folkmord.
Från offficiellt EU-håll är tongångarna som väntat annorlunda, närmast entusiastiska. Unionens utrikeschef, den spanske socialisten och pro-palestiniern Josep Borell, slår fast att beslutet måste respekteras och implementeras.
Men det är fler inom unionen än Orbán som ifrågasätter ICC:s agerande. Tjeckiens premiärminister Petr Fiala anser att beslutet undergräver domstolens auktoritet i andra frågor när valda företrädare för en demokrati likställs med ledare för en islamistisk terroristorganisation. Österrikes utrikesminister Alexander Schallenberg kallar beslutet “totalt obegripligt” och skadligt för domstolens trovärdighet.
Läs även: Skogkär: Ingen förväntar av Ukraina vad som krävs av Israel
Den svenska regeringen har så här långt nöjt sig med en avvaktande kommentar – diplomatisk ska den kanske kallas. Arresteringsordern är domstolens “självständiga beslut”, konstaterar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) med tillägget att “Sverige och EU stödjer domstolens viktiga arbete och värnar dess självständighet och integritet”.
Genom sitt beslut sällar sig ICC till den skara av internationella institutioner och organisationer som likställer islamistiska terrororattacker mot civila med en demokratis åtgärder för att försvara sin befolkning mot denna terror. Det är inget annat än en travesti på rättvisa och internationell rätt. Det förvandlar den regelbaserade, internationella rättsordningen – som alla demokratier förvisso har anledning att värna – till en orättsordning.
FN är det främsta exemplet på detta förfall, en institution som numera saknar trovärdighet och legitimitet. Eftersom FN i grunden styrs enligt principen en medlem, en röst, och en majoritet av medlemsstaterna är diktaturer eller mer diktatur än demokrati, kommer dessa icke-demokratier att bestämma dagordningen.
Israel och dess befolkning angrips direkt och med militära medel från fem håll. Av Hamas från Gaza, av Hizbollah från Libanon, av de shiamuslimska houthirebellerna i Jemen, av likaledes shiamuslimska miliser i Irak, samt av dessa organisationers herrar och finansiärer, mullorna i Iran. Angriparnas angivna mål är att utplåna den judiska staten
Samtidigt med dessa militära angrepp bedrivs ett juridiskt krig – lawfare – mot Israel med olika internationella organisationer som forum och arena, däribland ICC.
Men som exempelvis en grupp militära experter från bland annat USA, Storbritannien och Frankrike konstaterade efter att i juli i år ha besökt Gaza, finns ingen grund för ICC:s anklagelser mot Netanyahu och Gallant.
Det som pågår kan beskrivas med hjälp av ett begrepp från näringslivet: hostile takeover – fientligt övertagande. Internationella, multilaterala institutioner och organisationer, avsedda att skydda och främja demokratin och upprätthålla internationell rätt undergrävs och tas över av aktörer med helt andra mål för ögonen.
Att ställa sig bakom ICC:s beslut är inte att försvara en regelbaserad, internationell rättsordning. Tvärtom. Det är i praktiken att acceptera att denna rättsordning vänds till ett vapen i händerna på demokratins dödliga fiender, med totalitära skurkstater som Iran, Ryssland och Kina i spetsen.
