Skogkär: Dags att ta striden mot Muslimska brödraskapet
Sverigedemokraterna vill terrorklassa Muslimska brödraskapet. Samma krav framförs i en resolution antagen av den franska nationalförsamlingen, med EU-kommissionen som adressat.
Sverigedemokraternas vill se en svensk förteckning över terrorklassade organisationer; en lista där Muslimska brödraskapet och det iranska revolutionsgardet har givna platser. Eftersom Europeiska Unionen är för svag och för obeslutsam för att hantera frågan behöver Sverige återinföra en egen terrorlista, resonerar partiets ordförande, Jimmie Åkesson.
Förra torsdagen antog antog den franska nationalförsamlingen en resolution där EU-kommissionen uppmanas att klassificera Muslimska brödraskapet och Irans revolutionsgarde som terroristorganisationer.
Enligt resolutionen utgör Muslimska brödraskapet ett globalt ideologiskt hot mot Europeiska unionens grundläggande värderingar, då organisationen förespråkar politisk-religiös separatism grundad på ifrågasättande av de civila lagarnas suveränitet. Vidare konstateras att brödraskapet undergräver republikens institutioner med ett nätverk av föreningar – religiösa, kulturella, utbildnings-, idrotts- eller välgörenhetsföreningar – som täckmantel.
I maj förra året offentliggjordes en fransk regeringsrapport, Frères musulmans et islamisme politique, där det bland annat framgår att det finns i runda tal 200 moskéer i Frankrike som kontrolleras av Muslimska brödraskapet eller organisationen närstående grupper. Muslimska brödraskapet beskrivs som ett hot mot Frankrikes nationella sammanhållning.
I rapporten nämns även situationen i en rad andra europeiska länder, bland dessa Sverige. Det konstateras att Muslimska brödraskapets gren i Sverige spelar en framträdande roll i rörelsens europeiska nätverk. Detta betydande svenska inflytande på europeisk nivå har blivit möjligt tack vare pengar från Qatar, den toleranta svenska mångkulturella politiken och de “goda relationerna mellan rörelsen och de lokala politiska partierna, särskilt det svenska socialdemokratiska partiet”.
Muslimska brödraskapet, ursprungligen en egyptisk rörelse, började sprida sig till Västvärlden under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Dess långsiktiga mål är ett globalt kalifat. Hela världen ska steg för steg underordnas islam och islamisk lag, sharia.
Muslimska brödraskapet använder de friheter demokratin erbjuder – religionsfrihet, yttrandefrihet och organisationsfrihet – för att undergräva demokratin. Det sker genom att steg för steg bygga upp ett parallellsamhälle som vilar på religiös grund, vad de själva kallar ett “muslimskt civilsamhälle”. Muslimska församlingar, självfallet, men även muslimska skolor, en muslimsk scoutkår, ett muslimskt studieförbund, en muslimsk fredsrörelse, en muslimsk hjälporganisation.
Finansieringen kommer delvis från utlandet, typiskt sett Saudiarabien och Qatar, men huvudsakligen från stat och kommun, det vill säga svenska skattebetalare som under de senaste decennierna tvingats pumpa in flera miljarder kronor till brödraskapets organisatoriska ekosystem.
Det är via detta nätverk av organisationer, helt eller delvis kontrollerade av personer som är en del av Brödraskapet eller ideologiskt närstående Brödraskapet, som inflytandet uppstår och utövas.
Läs även: Skogkär: Hot om våld banar vägen för islamisering
Den franska antropologen Florence Bergeaud-Blackler beskriver i en intervju i tidskriften Respons Muslimska brödraskapets tillvägagångssätt som följer:
“Målet är att islamisera samhället, och man börjar hos de mest sårbara. För att lyckas med det måste de skapa en elit: muslimska entreprenörer, jurister, läkare – en professionell klass som ska underlätta uppbyggnaden av ett sharia-kompatibelt samhälle. Vad betyder det? Ett sharia-kompatibelt samhälle är ett samhälle som gradvis förändras genom lagstiftning, rättssystem, kultur och ekonomi. Man påtvingar inte sharia uppifrån; samhället kommer av sig självt att välja den vägen steg för steg, genom att göra sina egna regler och lagar förenliga med sharias principer. Så arbetar de på mycket lång sikt. De har aldrig haft bråttom.”
När halalmat långsamt går från alternativ mot norm – “halal kan ju alla äta” – när bärandet av slöja görs till en fråga om inkludering, när imamer lyfts fram som självklara talespersoner för muslimer i gemen, när kritik av en totalitär ideologi i religiös skrud görs till rasism riktad mot troende – islamofobi – är det exempel på denna pågående process.
Bergeaud-Blacklers bok om Muslimska brödraskapet, som nu även finns i svensk översättning, Broderism – Det Muslimska brödraskapets nätverk i Europa (Fri Tanke) kom ut 2023. Hon lever sedan dess under polisbeskydd på grund av upprepade dödshot.
USA och Argentina klassade nyligen tre av Muslimska brödraskapets nationella nätverk som globala terroristorganisationer: de i Egypten, Libanon och Jordanien. Från amerikanskt håll hänvisades särskilt till brödraskapets stöd till den palestinska terrormilisen Hamas.
En rad muslimska länder har de senaste åren bannlyst Muslimska brödraskapet: Egypten, Saudiarabien, Syrien, Förenade Arabemiraten och Jordanien. Detta kanske inte låter så imponerande med tanke på att de styrande i dessa länder inte direkt utgör några demokratiska föredömen. Men de känner igen samhällsomstörtande religiös extremism när de ser den, till skillnad från alltför många blåögda politiker i det demokratiska Väst.