Islamisering är en process där ett samhälle gradvis anpassas till islam och dess värderingar, i stort som smått. Denna förskjutning pågår här och nu, i Sverige liksom i de flesta andra länder i Europa.

Politikerna föredrar kanske att inte låtsas om det – till och med att förneka det – men islams växande inflytande vilar i slutänden på våld och hot om våld. På våldskapitalet hos dess mest hängivna och extrema utövare. Men inte hos dem enbart.

Terrorhotet mot Sverige är högt. Sverige är sedan 2023 ett utpekat mål för internationella islamistiska terrorgrupper. Och det allvarliga säkerhetsläget kommer att bestå under en längre tid, den bedömningen gör Säkerhetspolisen i sin senaste lägesbild, som presenterades på onsdagen. Hoten från främmande makt – Ryssland, Kina och Iran – och hoten från våldsbejakande extremister vävs samman och förstärker varandra.

“Vi måste lära oss att leva allihopa med det allvarliga säkerhetsläget”, konstaterade Säpochefen Charlotte von Essen vid pressträffen.

Det främsta terrorhotet utgörs av våldsbejakande islamistisk terrorism.

“Reaktioner på koranbränningar och desinformationskampanjer där Sverige pekas ut som ett islamfientligt land har under året förstärkt hotbilden”, heter det i Säpos lägesbild.

Terrorhotet liksom påtryckningarna från olika muslimska stater har haft effekt. Inskränkningar i yttrandefriheten är på väg, även om politikerna förnekar det. En av regeringen tillsatt utredning arbetar just nu med en översyn av ordningslagen. Syftet är att ta fram förslag på hur “omständigheter som hotar Sveriges säkerhet kan beaktas vid tillståndsprövningen och vid överväganden om att ställa in eller upplösa en allmän sammankomst”. Socialdemokraterna vill istället använda lagen om hets mot folkgrupp för att stoppa koranbränningar.

Förra året införde Danmark, med hänvisning till säkerhetsläget, en lag som innebär att “olämplig behandling” av heliga skrifter blir straffbart. Landet som vägrade vika sig under karikatyrkrisen för snart tjugo år sedan kapitulerade till sist.

Och kulturvärlden i stort har sedan länge anpassat sig till islams krav på att islam och dess profet Muhammed inte får kritiseras, långt mindre hånas. Lex Vilks.

Politikerna vill kanske låtsas att det inte handlar om en anpassning till islam, men det lurar bara den som vill bli lurad.

Läs även: Ahmed: Danmark går islamisterna till mötes

Islamiseringen tar sig också andra, mer vardagliga uttryck. Men även här kan hot om våld spela en roll. I Malmö undviker förskolepersonal att anmäla misstänkt hedersförtryck på grund av ”hotbilden från vårdnadshavare och anhöriga”, enligt en intern rapport.

Trots att hedersproblematiken anses utbredd och trots att lagen kräver det, görs nästan inga orosanmälningar kopplade till hedersförtryck på Malmös förskolor, skriver Sydsvenskan. Socialtjänsten i Malmö får varje månad in 2 200 orosanmälningar gällande barn. Men under januari till oktober förra året gjorde Malmös 195 kommunala förskolor bara en enda orosanmälan kopplad till hedersförtryck.

Hedersnormerna i Malmös förskolemiljö tar sig olika uttryck. Det kan handla om att pojkar och flickor inte får leka tillsammans, om att flickor inte får ha bara armar eller bara ben under varma sommardagar, om pojkar som vill bestämma över kvinnlig personal eller menar att de inte behöver lyssna på dem för att de är kvinnor, om att syskon kontrollerar varandra.

Enligt rapporten förekommer det även att personalen på förskolorna själva upprätthåller hedersnormer på förskolan gentemot barnen eftersom de själva lever med dem. På vissa förskolor finns det också ett uttalat motstånd mot att delta i utbildning om hedersnormer och det finns förskolechefer som ”uttryckt oro för att ta initiativ inom området”.

Att detta sker i Malmö, som förmodligen är den svenska stad där islamiseringen gått längst, borde inte förvåna någon. Förvisso finns hederskultur inte enbart bland muslimer, men med tanke på Malmös befolkningssammansättning lär det inte vara i kristna miljöer problemet finns.

”Det här är helt oacceptabelt. Jag blev väldigt besviken när jag läste granskningen. Det är hård kritik och det är ett stort misslyckande”, säger Liberalernas Sara Wettergren, kommunalråd med ansvar för Malmös grund- och förskolor, till tidningen.

Problemet är känt sedan flera år. Och självfallet har Malmö stad tjusiga handlingsplaner för hur hederskultur ska motverkas. Men viljan och förmågan att omsätta de vackra orden i handling brister uppenbarligen.

Det är tänkt att skolan ska överföra vissa centrala värderingar till barnen, inte minst jämställdhet. Att pojkar och flickor, män och kvinnor, är lika mycket värda, har samma rättigheter, rätt till samma friheter. Men när dessa värderingar krockar med föräldrarnas, vad händer då? Och om de dessutom krockar med personalens värderingar, vilka värderingar kommer då att avgå med segern?

Om svaret finns i Malmö bådar det illa.

Läs även: Skogkär: Lita aldrig på en islamist