Facebook noscript imageSkogkär: De kriminella tryggar återväxten – och du betalar
Mats Skogkär
Ledare
Skogkär: De kriminella tryggar återväxten – och du betalar
“De här hemmen ska inte finnas, de ska stängas”, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Samtidigt råder det en skriande brist på platser för ungdomar som behöver vård. Foto: Claudio Bresciani/TT
“De här hemmen ska inte finnas, de ska stängas”, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Samtidigt råder det en skriande brist på platser för ungdomar som behöver vård. Foto: Claudio Bresciani/TT

Hemmen för vård eller boende har blivit plantskolor för den organiserade brottsligheten. Där kan de kriminella – mot betalning – driva fram nya barnsoldater som är redo att mörda mot betalning.

De kallas Hem för vård eller boende – i dagligt tal HVB-hem – och är avsedda att hjälpa barn och ungdomar som hamnat på glid. Istället tycks de fungera som plantskolor för den organiserade brottsligheten. Plantskolor för barnsoldater som mördar mot betalning. Plantskolor som dessutom i flera fall drivs av kriminella nätverk eller klaner. Ännu ett exempel på hur snart sagt hela det svenska samhället infiltrerats av den grova organiserade brottsligheten.

På mindre än ett dygn i oktober förra året sköts tre personer ihjäl i sina hem i Stockholm. Mördaren var då 16 år. På onsdagen dömdes han av Södertörns tingsrätt till fängelse i tolv år för de tre morden samt sju mordförsök. En ett år yngre pojke fick tio års fängelse för anstiftan till mord. Brotten skedde medan de två var på rymmen från ett HVB-hem.

Mer på samma tema: Två 15-åriga pojkar som rymt från ett HVB-hem uppges vara misstänkta för inblandning i dödsskjutningen på en krog i Midsommarkransen i södra Stockholm för knappt en månad sedan. Enligt Aftonbladets källor ska de två pojkarna, efter dödsskjutningen, helt kallblodigt ha ringt polisen och fått skjuts tillbaka till sitt HVB-hem. Den 18-åring som är misstänkt för mordet på Rosengård i Malmö i måndags var även han på rymmen från ett HVB-hem.

Varje år sker tusentals rymningar från HVB-hem och SiS-hem – hem med slutna avdelningar som drivs av Statens institutionsstyrelse för de mest brottsbelastade ungdomarna. Enligt en tidigare hemligstämplad rapport från Polisen leder omkring en av tio rymningar från dessa hem till ett nytt grovt våldsbrott.

Av rapporten framgår också att ett flertal HVB-hem drivs av den organiserade brottsligheten och bemannas av personer från kriminella nätverk. Av reaktionerna att döma tycks detta faktum vara vad som skulle kunna kallas en offentlig hemlighet.

“Det här är ju någonting vi känner igen, saker som vi ser i vårt underrättelseflöde, i våra utredningar och lagföringsprocesser och när vi har dialoger med andra i det brottsförebyggande arbetet, kommuner och andra myndigheter som jobbar med de här frågorna”, kommenterade Sara Persson från Ekobrottsmyndigheten rapporten i Aktuellt.

Läs även: Skogkär: Gängens barnsoldater ännu en utmaning ingen såg komma

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är den myndighet som beviljar tillstånd för att driva HVB-hem. IVO ska också utöva tillsyn över HVB-hemmen. Under förra året granskade IVO 368 verksamheter – det finns långt över 600. I 183 verksamheter fanns brister och i 92 av dessa – var fjärde granskad verksamhet – förekom uppgifter om våld, hot, sexuella övergrepp, kränkningar eller droger. Det låter inte som någon idealisk miljö om tanken är att hjälpa ungdomarna.

I IVO:s rapport konstateras även att personalen på HVB-hemmen inte sällan brister i kompetens. Men det sägs inget om att HVB-hem drivs av kriminella nätverk eller anställer kriminella. Hur det nu är möjligt att den myndighet som ansvarar för tillståndsgivning och tillsyn missat den saken.

Socialdemokraternas lösning är att kommunalisera HVB-hemmen. Men det är knappast ägarformen som är avgörande. Av polisens rapport framgår att av de fem hem som anmält flest rymningar förra året var tre SiS-hem. Av de fem hem där flest rymningar kunnat kopplas till grova brott var två SiS-hem.

Den nu 17-årige trippelmördaren trodde att han tack vare sin ungdom bara skulle behöva “brösta en fyra”, det vill säga komma undan med maxstraffet inom sluten ungdomsvård som är fyra år. Det visade sig vara en missbedömning. Domen lär överklagas så sista ordet är inte sagt. Med nuvarande regler om villkorlig frigivning lär han hur som helst vara ute efter åtta år. Mindre än tre år per mordoffer.

Att omyndiga döms till fängelse, till fleråriga fängelsestraff dessutom, har tidigare varit extremt ovanligt i Sverige. Det senaste året har dock ytterligare fyra pojkar i tonåren dömts till fängelse i mellan sex och tio år. Det är inte något att jubla över, tvärtom. Det är ett tecken – ännu ett – på att ansvariga politiker och myndigheter tappat kontrollen över samhällsutvecklingen.

Advokat Kristofer Stahre, ombud för den 16-åring som fick tio år för anstiftan till mord, kommer att överklaga. Han ska även överklaga domen mot en annan klient, en 17-åring som nyligen dömdes av Svea hovrätt till nio års fängelse för ett mord han begick som 16-åring.

“För hans del innebär det att han tappat förtroende för rättsväsendet”, säger Stahre till Dagens Nyheter.

Just detta tappade förtroende bör rättsväsendet kunna leva med. Vad varken rättsväsendet, rättsstaten eller demokratin i längden har råd med är den förlust av allmänhetens förtroende som lär bli den oundvikliga följden av att barnsoldater med automatvapen får fortsätta att mörda och den organiserade brottsligheten får fortsätta att breda ut sig.

Läs även: Skogkär: Barnsoldater i Bullerbyn

Mats Skogkär

Utbildad vid Journalisthögskolan i Göteborg. Reporter på TT Nyhetsbyrån i 15 år. Ledarskribent på Sydsvenskan i 15 år.

mats@bulletin.nu