Facebook noscript imageSkogkär: Barnsoldater i Bullerbyn
Mats Skogkär
Ledare
Skogkär: Barnsoldater i Bullerbyn
Det blir värre och värre, konstaterar statsminister Ulf Kristersson (M).
Det blir värre och värre, konstaterar statsminister Ulf Kristersson (M).

Det nya året började som det gamla slutade med fler sprängningar och skjutningar. Det vi aldrig fick vänja oss vid – som det så länge hette – har blivit vardag.

På regeringen Kristerssons hundrade dag aviserades en ny offensiv mot kriminaliteten. Det kan behövas med tanke på den offensiv med vilken de kriminella inlett det nya året. Enbart i Stockholmsområdet har det sedan julhelgen inträffat sexton skjutningar.

Vid en pressträff på torsdagen packade de fyra Tidöpartiernas ledare upp ett antal hårda åtgärdspaket mot den grova brottsligheten.

Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att dämpa eventuella förväntningar hos de närvarande. Det kommer att bli värre innan det blir bättre, varnade han.

Den saken finns det ingen anledning att betvivla.

“Vi kommer att genomföra saker, det kommer att vara svårt, det kommer att ta tid, men vi kommer att genomföra det”, fortsatte Kristersson.

Och bland de “saker” som ska genomföras kan nämnas nya sekretessregler som gör det möjligt för myndigheter att dela information när det behövs för att bekämpa och förebygga brott.

Straffskalorna ska skärpas och hela systemet för påföljder och straffmätning ses över, liksom straffrabatten för unga och straffmyndighetsåldern.

Regeringen kommer också att lägga fram en proposition, ett förslag till lagändringar, som innebär hårdare straff för “våldsamma gänguppgörelser”, och för ett antal brott som är vanliga i gängmiljö. Det ska stå klart att ett liv i gängen aldrig ska löna sig, underströk vice statsminister Ebba Busch (KD).

Det sannolikt mest kontroversiella förslaget är att så kallade preventiva tvångsmedel ska kunna användas för att förhindra och upptäcka brottslig verksamhet i kriminella nätverk. Brottsbekämpande myndigheter ska ges möjlighet att avlyssna och avläsa elektronisk konversation, samtal såväl som textmeddelanden, medan de pågår, när de sänds. Det här är åtgärder som i dag huvudsakligen är begränsade till områden Säkerhetspolisen ansvarar för, som terrorismbekämpning.

Utvecklingen i Sverige när det gäller den grova brottsligheten har nu nått en nivå där detta är berättigat, anser regeringen.

“Jag tvekar inte att kalla de grövsta brottslingarna för inhemska terrorister. De vill injaga rädsla. De är beredda att tvinga offentliga organ att vidta eller avstå från olika åtgärder och beslut. Och de tar inte hänsyn till om oskyldiga drabbas”, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen för två veckor sedan.

Det här, medgav Strömmer, innebär att en effektiv brottsbekämpning ges företräde framför skyddet av människors personliga integritet. Tyngdpunkten förskjuts.

Läs även: Skogkär: Vem ska trösta polisen?

Det är många tyngdpunkter som förskjutits, många målstolpar som flyttats, många gränser som passerats, de senaste åren eller snarare decennierna.

I valrörelsen talade Socialdemokraterna gärna om alla lagar som skärpts – ett 70-tal – och alla nya polisanställda som tillkommit – tusentals. Effekten, sett till den grova brottsligheten, är allt annat än klar.

Att S-ledda regeringar de gångna två mandatperioderna inte lyckats komma någon vart med den grova brottsligheten var en viktig förklaring till maktskiftet i valet. Nu är det Tidöpartierna som måste börja leverera. Men att återta kontrollen är oerhört mycket svårare än att tappa den. Och tar mycket längre tid.

En trend som oroar särskilt är att den grova brottsligheten de senaste åren tycks ha krupit allt längre ner i åldrarna. ”Sverige har fått barnsoldater”, hörs det allt oftare.

Polisen har gripit ett trettiotal personer i samband med de många utredningar om skjutningar och sprängningar som för tillfället pågår i Stockholm. Hälften av alla som frihetsberövats är under 18 år. Tre av fyra år under 20.

“Så här många unga som är misstänkta för mord har vi inte haft tidigare. Vi har till och med misstänkta ner mot 13 år”, säger Carin Götblad, polismästare vid polisens nationella operativa avdelning, Noa, till TT.

Straffrabatten för unga mellan 18 och 20 år togs bort vid årsskiftet. Straffen för 15–17-åringar har dock inte skärpts. Där väntar nu en översyn. Med tanke på utvecklingen lär en skärpning bli nödvändig även för denna ålderskategori.

Sverige har aldrig varit som Bullerbyn. Men svensk strafflagstiftning har länge varit utformad som om Sverige var som Bullerbyn. Det är dags att ta verkligheten för vad den är.

Läs även: Skogkär: Gängen har inga rekryteringsproblem

Mats Skogkär

Utbildad vid Journalisthögskolan i Göteborg. Reporter på TT Nyhetsbyrån i 15 år. Ledarskribent på Sydsvenskan i 15 år.

mats@bulletin.nu