Facebook noscript imageSkogkär: Den israeliska våldtäktshunden
Hoppa till innehållet

Skogkär: Den israeliska våldtäktshunden

Varning för hunden. Foto: Alexas Fotos/Pexels
Varning för hunden. Foto: Alexas Fotos/Pexels

Att Israel använder sig av specialtränade hundar för att våldta palestinska fångar är den senaste blodslögnen som fått spridning på olika håll i det globala antisemitiska ekosystemet. Så även i Sverige. Till den spridningen har både en känd DN-journalist och en tidigare socialdemokratisk minister bidragit.

Övergrepp i israeliska fängelser kan inte vara som övergrepp i andra länders fängelser. Den antisemitiska logiken kräver att de måste vara särskilt bestialiska, ondskefulla, avskyvärda och perversa.

I en krönika publicerad i New York Times i måndags återger skribenten Nicholas Kristof en grotesk berättelse från en anonym, palestinsk journalist från Gaza. Mannen påstår att han i israelisk fångenskap, naken och försedd med ögonbindel och handfängsel, blivit våldtagen analt av en hund, som besteg honom på kommando av den hebreisktalande hundföraren.

Dagen därpå dyker liknande uppgifter om israeliska våldtäktshundar upp i en krönika i Journalistförbundets tidning Journalisten, skriven av författaren Jesper Huor.

Här hänvisas till Kristofs krönika men också till en journalist från Gaza, Osama al-Sayed. Denne har uppgett för organisationen CPJ, Committee to Protect Journalists, att israeliska soldater hetsade hundar att våldta honom och andra fångar på den israeliska militärbasen Sde Teiman.

Vem är då Osama al-Sayed, CPJ:s och Huors sanningsvittne, undrar kanske någon? Svaret: en reporter som arbetar för terrorgruppen Hamas tv-station Al-Aqsa TV.

Huor gör i sin krönika stor sak av den intensiva ovilja han känner inför att skriva om det han skriver. För att det är för obehagligt, för att folk blir galna, för att han inte bottnar, för att han inte har språket. Han har lovat sig själv att aldrig skriva om detta ämne. Nu gör han det ändå. För att inte vara feg. Huor borde ha litat på sin magkänsla.

Krönikan bär rubriken: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister”. Varför det skulle krävas särskilt stort mod för att tala om detta är oklart med tanke på alla som talat om just detta de senaste åren.

Nu lyckas Huor inte ens få grundläggande fakta rätt, vilket inte direkt stärker hans trovärdighet. Han skriver att Israel enligt CPJ “mördat” 264 journalister sedan den 7 oktober 2023. Det stämmer inte. Det är enkelt att kontrollera genom att följa den länk Huor tillhandahåller. Om vi nu för argumentationens skull accepterar benämningen mord – fall där det enligt organisationen kunnat fastslås att en journalist avsiktligt dödats på grund av sitt arbete – är det antal CPJ anger “minst 59”. Inte 264.

Huor är även lärare vid JMK, journalistutbildningen på Stockholms universitet. Förhoppningsvis undervisar han inte i källkritik. Eller också gör han det. Det skulle kunna förklara ett och annat.

Hursomhelst. En av Dagens Nyheters mest meriterade reportrar, Niklas Orrenius, är snabbt framme och delar Huors krönika till sina 93 700 följare på X. Och Morgan Johansson (S) är i sin tur snabb att sprida Orrenius inlägg vidare till sina 55 800 följare på samma plattform.

Den i sammanhanget centrala frågan huruvida det alls är möjligt att träna hundar att på kommando våldta människor tycks vare sig Kristof, Huor, Orrenius eller Johansson ägna någon tankemöda. För att de vill tro att det är sant? För att alla påståenden, hur grova och fantasifulla de än är, kan accepteras som trovärdiga när Israel eller judar är inblandade?

Läs även: Skogkär: Journalistuppropet mot Israel blev ett präktigt självmål

Det tar sekunder att väva och sprida en lögn. Att försöka reda ut sanningen kan ta en evighet. Och när väl sanningen kommer fram lyckas den inte alltid tränga undan lögnen. Ofta föredrar människor lögnen för att den passar deras världsbild. Särskilt när judar eller Israel är inblandade.

Fabrikationer om judisk ondska och förslagenhet har i årtusenden eldat under den antisemitism som än i dag, inte minst i dag, gör judar till måltavlor för hat och våld i varje hörn av världen. Blodslögnen om att judar mördar kristna barn för att baka med deras blod blev till berättelser om hur Israel slaktar palestinier för att skörda deras organ. Historien om våldtäktshundarna är ännu en variant i en urgammal genre.

Sedan den 7 oktober 2023 har Hamas skedmatat världens medier med den ena propagandalögnen efter den andra. Och världens medier har svalt det mesta med glupande aptit, likt svältfödda gökungar. I svenska medier tycks historien om de israeliska våldtäktshundarna dock inte ha fått något genomslag. Ännu så länge, är bäst att tillägga. Vem vet vad Cecilia Uddén, Samar Hadrous och deras kollegor på statsradion ruvar på för uppslag.

Det har de senaste åren skrivits spaltkilometer om påstådda och verkliga trollfabriker, om hur desinformation utgör ett överhängande hot mot demokratin, om hur det i tider av sociala medier, alternativa medier och AI-genererade fejknyheter blivit näst intill omöjligt att skilja sanning från lögn. Olika redaktioner har de senaste åren inrättat särskilda verifieringsgrupper för att möta detta hot. Det gjorde Orrenius egen tidning i maj 2024. Allmänheten har i kampanjer förmanats att tänka innan de delar.

Men Journalistförbundets egen tidning, en av DN:s mest rutinerade reportrar, ett tidigare statsråd som suttit på en rad ministerposter, de delar utan att tänka. Får man hoppas. För motsatsen, att de tänkt och ändå delat, är värre.

Fast Huor tycks vara väl medveten om vad som står på spel. Han asvlutar krönikan i Journalisten med en önskan om att landets redaktioner ska våga tala klarspråk om israeliska våldtäktshundar och journalistmord:

”Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden.”

Ändå är det just det han gör. Och det är, precis som han skriver, vettlöst.

Läs även: Skogkär: På jakt efter skjutna barn i Gaza

Mats Skogkär

Utbildad vid Journalisthögskolan i Göteborg. Reporter på TT Nyhetsbyrån i 15 år. Ledarskribent på Sydsvenskan i 15 år.

mats@bulletin.nu