Skogkär: Gräddfil för terrorister
Att vara terrorist är inte nödvändigtvis ett hinder för att få asyl i Sverige. Tvärtom kan det rent av underlätta. Detta är en – möjligen hårdragen – slutsats av Migrationsverkets nya riktlinjer för hur asylansökningar från personer med kopplingar till Islamiska staten ska behandlas.
Att tillhöra terrorrörelsen Islamiska staten i Syrien kan enligt Migrationsverkets interna riktlinjer vara ett giltigt skäl för att få asyl i Sverige. Detta eftersom personer med IS-kopplingar riskerar förföljelse av politiska skäl och därmed anses ha skyddsbehov.
Migrationsverkets riktlinjer bygger i sin tur på en bedömning av den europeiska unionens asylbyrå, EUAA, som konstaterar att medlemmar i IS, personer som har eller misstänks ha anknytning till IS, liksom deras familjemedlemmar, riskerar ”allvarlig förföljelse såsom utomrättsliga avrättningar, godtyckliga och massiva frihetsberövanden samt kränkande behandling i förvar”.
“Det innebär i praktiken att alla kvinnor och barn får skyddsstatus. Någon enstaka kan uteslutas, men det är sällan vi utesluter barn och kvinnor. Om det inte finns bevisning om krigsbrott, kan även personer med faktisk IS-anknytning beviljas skydd”, säger en källa inom myndigheten till Göteborgs-Posten.
Reaktionerna från politiskt håll lät inte vänta på sig och kan bäst beskrivas som bestörtning. Migrationsminister Johan Forssell (M) säger till G-P att han ska ta kontakt med Migrationsverket. Personer med IS-anknytning ska inte ges uppehållstillstånd, de ska “lagföras och dömas till stränga fängelsestraff. Sedan ska de utvisas”, fastslår Forssell.
“Självklart bör medlemskap i terrorsekten IS inte ge asylskäl i Sverige”, kommenterar Liberalernas ordförande Simona Mohamsson.
“Det låter vansinnigt”, säger Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Ida Karkiainen till G-P.
Självklart eller ej. Vansinnigt eller ej. Frågan är vem som har bäst koll på juridiken: Migrationsverket eller politikerna. Eller om politikerna rent av talar mot bättre vetande.
Personer med det som kallas skyddsbehov kan i vissa fall ändå nekas asyl. Enligt utlänningslagen är en utlänning inte att anse som flykting eller alternativt skyddsbehövande “om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten”.
Det låter som om var och en med anknytning till IS borde träffas av detta undantag. Men innebörden av “synnerlig anledning” är att Migrationsverket måste ha rejält på fötterna för att kunna avslå en ansökan. Och att i domstol bevisa vilka eventuella brott en enskild individ begått i en kaotisk krigssituation i en annan del av världen är sällan enkelt.
Om svenska myndigheter mot förmodan skulle kunna ta fram så pass robust bevisning att det räcker för avslag, behöver det inte innebära att personen kan utvisas. Enligt utlänningslagen är en utlänning alltid skyddad mot att sändas tillbaka till sitt hemland om han där riskerar att “straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning”. Detta förbud gäller också utvisning till tredje land, om personen riskerar att därifrån skickas vidare till sitt hemland.
Kort sagt: om IS-terrorister tar sig till Sverige har de goda möjligheter att också få stanna här.
Läs även: Skogkär: Inget polariserar som asylrätten
Det är den senaste tidens utveckling i Syrien som gjort frågan aktuell. Regimen i Damaskus genomför en offensiv mot de kurdkontrollerade områdena i den norra delen av landet. Här finns flera läger där IS-terrorister och deras familjemedlemmar hålls eller har hållits inspärrade. Enligt EUAA rör det sig om totalt drygt 50 000 personer, män, kvinnor och barn. När de kurdiska styrkorna tvingas dra sig tillbaka är det inte längre någon som hindrar IS-fångarna från att fly från lägren.
Sannolikheten för att dessa i något större antal ska ta sig till Europa och Sverige kan diskuteras. Men såväl EUAA som Migrationsverket ser det uppenbarligen som en eventualitet det måste finnas beredskap för.
EUAA har bara en samordnande och rådgivande funktion. Det är de enskilda medlemsstaternas egna myndigheter, i Sveriges fall Migrationsverket, som självständigt har att tolka och tillämpa regelverket. Misstanken infinner sig att aktivistiska tjänstemän på myndigheten varit framme när riktlinjerna utformats. Det vore i så fall inte första gången.
Det är barockt – vansinnigt om man så vill – att medlemmar i och anhängare till en rörelse som begått otaliga terrordåd i Europa, som genom åren gjort sig skyldiga till massiva krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, som torterat, mördat, utfört massvåldtäkter och bedrivit ett folkmord mot den yazidiska minoriteten i Irak, ska ha rätt att få skydd i Sverige. De har gjort sitt val. De kan stå sitt kast.
Statens första och främsta uppgift är att skydda sina medborgare. Att låta landet utvecklas till en fristad för religiösa fanatiker, för våldsbejakande extremister och terrorister sprungna ur konflikter i jordens alla hörn, är raka motsatsen till detta – det är att medvetet utsätta medborgarna för fara.
Att det ändå blivit så här beror på flyktingkonventionen och den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Att hålla fast vid dessa, som de nu är utformade, är ett allvarligt misstag. Många ser det som ett tecken på humanism, men det har med tiden utvecklats till en humanism för självmordsbenägna.
Det är ett system som för länge sedan förlorat förmågan att skilja agnarna från vetet, skilja de skyddsbehövande och skyddsvärda från dem som utgör ett hot mot vårt samhälle.