Skogkär: Grönt stål med bruna kanter
Att Stegras stålverksbygge i Boden slutförs och att produktionen där kan komma igång som planerat beskrivs som avgörande för marknadens tilltro till det gröna stålet. Men i nuläget framstår det som minst lika troligt att Stegra går samma väg som batteritillverkaren Northvolt.
Det gröna stålet har det motigt. Förra året presenterades bara två nya projekt i hela världen. Samtidigt avbröts eller pausades en rad satsningar på grönt stål, inte minst i Europa. Ståljätten Arcelor Mittal, med bas i Luxemburg, meddelade att två stora projekt i Tyskland skrotas, medan satsningar i Spanien och Frankrike skjuts på framtiden. Redan hösten 2024 meddelade statliga SSAB att bolagets projekt för grönt stål, Hybrit i Kiruna, senareläggs.
Som grönt räknas allt stål där utsläppen från tillverkningsprocessen underskrider 300 kilo koldioxid per ton färdigt stål, vilket motsvarar 85 procent av utsläppen vid konventionell ståltillverkning. Stålproduktion svarar i dag för omkring 10 procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser.
Enligt Stockholm Environment Institute, SEI, kommer utvecklingen under 2026 att få avgörande betydelse för omställningen till grönt stål. Och där har Stegra i Boden en nyckelroll.
“Att få den första storskaliga produktionsanläggningen på plats är väldigt viktigt för att kunna visa att marknaden för grönt stål finns där, att affären kan gå ihop och att tekniken kan fungera i stor skala”, säger Aaron Maltais vid SEI till SVT.
Stegra som Det Stora Gröna Stålhoppet? Onekligen en spännande tanke. Särskilt som Stegras utveckling bär påtagliga och illavarslande likheter med batteritillverkaren Northvolt, ett äventyr som förra året slutade i Sveriges största företagskollaps sedan Kreugerkraschen 1932.
Stegra kommer, hävdas det, att spela en nyckelroll för att minska den svenska stålindustrins utsläpp och därmed Sveriges utsläpp. Men det går inte att komma runt det faktum att ett nytt stålverk innebär ökade utsläpp – även om stålet klassas som grönt och ger betydligt lägre utsläpp än stål tillverkat med traditionella metoder. Enligt Stegra ska utsläppen stanna vid 200 kilo per ton stål. Om målet att producera 5 miljoner ton stål om året från år 2030 uppnås, motsvarar det utsläpp på en miljon ton. 2024 uppgick växthusgassutsläppen från den befintliga svenska järn- och stålindustrin till totalt 5 miljoner ton. Det är inget litet tillskott Stegra innebär.
Ekonomiforskaren Christian Sandström, som de senaste åren synat både Northvolt och Stegra i sömmarna, har grävt fram en skrivelse som Naturvårdsverket 2022 skickade till den då socialdemokratiskt ledda regeringen. I dokumentet påpekas att Stegras planerade verksamhet kommer att ge upphov till “betydande utsläpp”, så omfattande att Naturvårdsverket enligt lag är skyldig att informera regeringen om detta.
Tanken är att det gröna stålet efter hand ska konkurrera ut det konventionella stålet och därmed minska utsläppen, men det är – som så mycket annat i den gröna omställningen – mest en vision.
Läs även: Skogkär: Locket på om statligt stöd till Stegra
Stegras gröna stål kommer med bruna kanter. Stålverket byggs delvis med stål från Kina, framställt med hjälp av fossil energi. En del av den järnmalm som Stegra ska använda för sin stålproduktion kommer att hämtas från Brasilien; den brytningen liksom transporten lär ge upphov till en hel del utsläpp. I marknadsföringen har det hetat att Stegras stål ska framställas med hjälp av vätgas. Det är en sanning med modifikation. Produktionen kommer åtminstone inledningsvis kräva stora mängder naturgas, 170 000 ton årligen. Detta enligt vad Stegra själv uppgav i en bilaga till sin tillståndsansökan 2021. Gasen ska transporteras med tåg och lastbil från Torneå i Finland till Boden, är det tänkt, upp till 32 lastbilar per dag.
Det är osäkert om Stegra verkligen kommer att lyckas dra in de miljarder som krävs för att projektet ska gå i mål. Anläggningen i Boden ska i dag vara klar till drygt 60 procent. I oktober inleddes en ny finansieringsrunda för att säkra ytterligare 10 miljarder kronor, utöver de 75 miljarder som Stegra tidigare dragit in. Om Stegra lyckats är ännu så länge oklart. Häromveckan rapporterade SVT att Stegra är skyldig olika entreprenörer totalt hundratals miljoner.
I en intervju med Svenska Dagbladet i somras förklarade riskkapitalisten Harald Mix, mannen som även låg bakom batteritillverkaren Northvolt – och Northvolts mångmiljardkonkurs – att han inte var orolig. Inte det minsta. Kritiken mot Northvolt och Stegra avfärdade han som okunnig.
Sedan dess har det inte hörts mycket från Mix, även kallad “Sveriges gröne finansprins”.
De okunniga fick trots allt rätt om Northvolt. Sannolikheten att de kommer att få rätt även i fallet Stegra ska inte underskattas.
