Skogkär: Locket på om statligt stöd till Stegra
Ett par dagar före jul betalade Energimyndigheten ut 390 miljoner kronor i statligt stöd till den gröna ståljätten Stegra i Boden. Detta trots att ett villkor för stödet var att bolaget kunde visa att de lyckats säkra tillräckligt med kapital för att kunna slutföra projektet. Det kunde Stegra inte då och det kan Stegra ännu inte i denna dag.
Delar av det krisdrabbade stålbolaget Stegras bygge utanför Boden har stått still sedan före jul. Flera underentreprenörer som Ekot varit i kontakt med uppger att de inte fått något besked om när de ska komma tillbaka – eller om de alls ska komma tillbaka. Att stilleståndet beror på att Stegra i nuläget saknar pengar för att driva projektet vidare enligt plan är ingen djärv gissning.
En av Stegras större ägare, investmentbolaget Kinnevik, rasade förra fredagen med 9 procent på börsen. Detta sedan investeringsbanken DNB Carnegie bedömt att värdet på Kinneviks innehav i Stegra borde skrivas ner med hälften. Det lär inte öka marknadens aptit på att pytsa in mer pengar i Stegra. Men hur är det med politikernas aptit?
Det var i mitten av oktober förra året som Stegras finansiella kris blev uppenbar. Utöver de 70 miljarder kronor bolaget tidigare dragit in krävdes ytterligare 10 miljarder kronor för att fullfölja projektet, som drabbats av omfattande förseningar och fördyringar. I november påstods det att hälften av den summan var säkrad och att andra hälften skulle tas in genom banklån. Detta skulle ta ett halvår att få på plats. Och Stegras vd Henrik Henriksson förnekade att bolaget befann sig i en kris.
Trots den finansiella kris Stegra befann sig i – oavsett vad nu Henriksson hävdade – beviljade Energimyndigheten i november bolaget ytterligare 390 miljoner kronor i statligt stöd. I ett pressmeddelande skrev myndigheten:
“Stödet till Stegra villkoras med att bolaget senast under våren 2026 kan visa att de lyckats säkra tillräckligt med kapital för att kunna slutföra projektet.”
Men redan i slutet av december ansåg Energimyndigheten att detta villkor var uppfyllt och att Stegra visat att bolaget säkrat det nödvändiga kapitalet, för då betalades de 390 miljonerna ut. Trots att Stegras vd en månad tidigare sagt att det skulle ta ett halvår att säkra bolagets finansiering.
Ingenting tyder på att Stegra befinner sig på fast finansiell mark. Enligt Dagens Nyheter hotas Stegra fortfarande av ekonomisk kollaps. Nyårshelgen beskrivs som en finansiell “nära-döden-upplevelse” för projektet. Ännu en gång talas det om en möjlig räddning: att ta upp tillfälliga lån till dess att en ny, stor ägare kan gå in med aktiekapital i Stegra. Vem som ska ge dessa tillfälliga lån framgår inte i DN, lika lite vilken eller vilka de nya storägarna skulle kunna vara. Det lär i alla fall krävas rejäla finansiella muskler. I höstas brände Stegra omkring tre miljarder i månaden. Med hänsyn till att produktionen nu väntas komma igång först om ett år, i början av 2027, är det svårt att förstå hur de 10 miljarder i ytterligare finansiering som det talats om skulle kunna räcka ens halvvägs.
Läs även: Skogkär: Den gröna industriella illusionen
Vad som med säkerhet kan sägas är att Stegra ännu inte säkrat tillräckligt med kapital för att kunna slutföra projektet. Då hade bolagets ägare och ledning omedelbart trumpetat ut det. Ingenting talar således för att Energimyndighetens villkor var uppfyllt när de 390 miljonerna i statsbidrag fördes över till Stegras bankkonto den 22 december. Misstanken att Energimyndighetens snabba utbetalning helt enkelt handlade om att ge Stegra några dagars respit i ett akut läge, infinner sig.
Beslöt myndigheten på eget bevåg att betala ut pengarna eller skedde det med energiminister Ebba Buschs (KD) välsignelse? “Den gröna industriella revolutionen” har blivit ett prestigeprojekt för både regeringen och oppositionen. Och efter batteritillverkaren Northvolts spektakulära konkurs finns det tydliga politiska incitament att rädda det andra fossilfria flaggskeppet, Stegra, från att gå i kvav. Det finns all anledning att granska hur beslutet om utbetalning togs.
I slutet av november uppgav Dagens industri att regeringen varit med i förhandlingar om bolagets fortsatta finansiering. “Regeringen lobbar för Stegra”, löd rubriken.
Det är skattemiljarder som står på spel men allmänhetens och väljarnas möjlighet till insyn är minst sagt begränsad. Staten har via Riksgälden gått in med en kreditgaranti för lån till Stegra på totalt 13,5 miljarder kronor. Garantin innebär att om Stegra inte kan betala tillbaka sina lån så kommer staten att gå in med upp till 80 procent av det lånade beloppet. Som mest kan denna kreditgaranti kosta skattebetalarna 10,8 miljarder kronor.
Men Riksgälden vägrar att lämna ut uppgifter om hur stor del av garantin som hittills tagits i anspråk. Det “skulle kunna innebära skada för bolaget om uppgiften lämnas ut”, löd det besked som Aftonbladet fick.
Till grund för Riksgäldens garanti ligger en kreditvärdering. Men den som begär att få ut en kopia av denna kommer inte att bli ett dugg klokare. Allt väsentligt är maskat.
Det är som om statens hantering av stödet till den av politikerna så upphaussade “gröna industriella revolutionen” inte tål dagens ljus. Med tanke på hur Northvolt slutade och vart Stegra tycks vara på väg är den bristande öppenheten inte så förvånande.
Läs även: Skogkär: Den gröna svågerkapitalismen
