Det meddelas att Migrationsverket ska skärpa kontrollerna av personer som ansöker om svenskt medborgarskap. Den som vill bli medborgare måste i fortsättningen själv infinna sig på Migrationsverket för att styrka sin identitet och det blir också obligatoriskt att redogöra för sin bakgrund.

I ett senare steg, oklart när, ska Migrationsverket även börja granska de sökandes id-handlingar noggrannare och genomföra fler muntliga utredningar, alltså tala med den som vill bli svensk medborgare.

Vad genomförandet av dessa åtgärder vittnar om är att medborgarskap hittills beviljats på ytterst lösa boliner.

Nyordningen motiveras i första hand med att bättre kontroller ska förhindra att personer som utgör säkerhetshot beviljas medborgarskap.

Om Migrationsverket fattar misstankar om att en person kan tänkas utgöra ett hot mot landets säkerhet skickas ärendet till Säpo för bedömning. För några år sedan rekommenderade Säpo av säkerhetsskäl avslag i mellan 100 och 180 medborgarskapsärenden årligen. Förra året hände det i 566 fall och året dessförinnan i 756 ärenden.

Sett till hur många medborgarskap som delas ut under ett år motsvarar detta endast en bråkdel av alla ärenden. Enbart de senaste fem åren, 2020–2024, har Migrationsverket beviljat 391 992 personer svenskt medborgarskap. Under årets första två månader beviljades ytterligare över 12 000 medborgarskap och det finns drygt 87 000 öppna ärenden som ligger och väntar på avgörande.

Det bör tilläggas att det fåtal personer som nekas medborgarskap av säkerhetsskäl i de flesta fall blir kvar i landet ändå, eftersom de har uppehållstillstånd. Vissa kan hur som helst inte utvisas därför att de då skulle riskera att utsättas för förföljelse.

“Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen.”

Så står att läsa i medborgarskapslagens inledande paragraf. Men sådana högtidliga formuleringar – främst ett uttryck för en from förhoppning – har inte så mycket med verkligheten att göra. Det absolut vanligaste sättet att bli svensk medborgare är genom ansökan, det som kallas naturalisation. I de flesta fall är det en ren formalitet.

För att bli svensk medborgare är det för övrigt inte ens nödvändigt att styrka sin identitet, det räcker att “göra sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig”. De senaste fem åren har över 10 000 personer beviljats svenskt medborgraskap utan att Migrationsverket ens lyckats fastställa deras ursprungliga medborgarskap. ”Okänt” står det i statistiken. Så stor vikt fäster lagstiftarna vid medborgarskapet.

Läs även: Skogkär: Äntligen ska Sverige sluta strössla med medborgarskap

Oskar Ekblad, uppdragsledare på Migrationsverket och den som tagit fram åtgärdspaketet, säger till nyhetsbyrån TT att Migrationsverket redan i dag genomför noggranna kontroller. Vad ska han annars säga?

Det finns goda skäl att förhålla sig skeptisk till sådana försäkringar.

Enligt en granskning i tidskriften Fokus för två år sedan – med den talande rubriken “En havererad myndighet” – visade en intern rapport från 2017 att ungefär hälften av Migrationsverkets asylbeslut kunde ha fattats efter undermåliga utredningar. Nästan fyra av tio beslut var närmast obegripliga.

När det gäller beviljandet av medborgarskap fanns stora brister. Åren 2016–2020 fattades nio av tio beslut om medborgarskap av en ensam, icke säkerhetsklassad person. Tjänstemän som delade ut svenska medborgarskap behövde inte själva vara svenska medborgare.

Riksrevisionen har i flera rapporter de senaste åren nagelfarit olika delar av Migrationsverkets verksamhet. I en granskning av rättssäkerheten i anknytningsärenden noterade Riksrevisionen att det fanns “stora brister, framför allt vad gäller att klargöra den sökandes identitet”.

Efter en granskning av det så kallade spårbytet, alltså när asylsökande som fått avslag istället söker uppehållstillstånd för arbete, drog Riksrevisionen slutsatsen att undermåliga kontroller och dålig uppföljning innebar risk för missbruk i form av skenanställningar och att personer som inte uppfyllde villkoren ändå fick uppehålls- och arbetstillstånd.

När Migrationsverkets arbete med att återkalla uppehållstillstånd synades fann Riksrevisionen att tusentals uppehållstillstånd som borde ha dragits in aldrig blivit indragna, att tusentals uppehållstillstånd för studier beviljats personer som inte studerat, att tusentals uppehållstillstånd för arbete beviljats personer som inte haft någon registrerad arbetsinkomst. Nästan vart tionde arbetstillstånd och vart fjärde studerandetillstånd kunde ifrågasättas.

Låter det som effektiv och rättssäker myndighetsutövning? Knappast. Men kanske har det skett en mirakulös uppryckning på verket det senaste året eller så.

Eftersom det i många fall bara krävs att vissa formella krav är uppfyllda har även den som från första början aldrig borde ha fått uppehålltillstånd i Sverige, goda möjligheter att så småningom beviljas medborgarskap.

“Det har alldeles för länge ställts alldeles för låga krav för att bli svensk medborgare. Kravlösheten har underminerat det svenska medborgarskapets betydelse och lett till en orimlig ordning där både kriminella och andra säkerhetshot kunnat få medborgarskap, och därmed skyddats från att utvisas ur landet.”

Så skriver företrädare för de fyra Tidöpartierna i en debattartikel i Aftonbladet. Bland de reformer som nu förbereds av regeringen finns att medborgarskap i normalfallet ska kunna beviljas först efter åtta års laglig vistelse i Sverige. Kraven på ett hederligt och skötsamt levnadssätt skärps. Ett försörjningskrav som motsvarar självförsörjning, drygt 20 000 kronor i månadsinkomst, ska införas, liksom krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället.

Att utgå från att politiker – vilka politiker som helst – ska hålla vad de lovar är alltid riskabelt. Men det ser ut som om tiden då svenska medborgarskap delades ut likt godis på Halloween snart kan vara förbi.

Men det kan också vara värt att notera vad som saknas i debattartikeln: det står inget om att göra det möjligt att återkalla medborgarskap, till exempel om den sökande lämnat falska eller vilseledande uppgifter.

Läs även: Korn: Att göra medborgarskapet värdefullt