Skogkär: MMGA – Make Medborgarskapet Great Again

Vid nästa årsskifte, den 1 januari 2027, blir det äntligen möjligt att återkalla medborgarskapet för personer som fått sitt svenska medborgarskap genom att lämna oriktiga uppgifter, eller genom mutor eller hot.

Enligt regeringens förslag till grundlagsändringar ska medborgarskapet också kunna återkallas för den som begått särskilt allvarliga brott. Därmed blir det möjligt att utvisa fler grovt kriminella. Det är tveklöst en av de viktigaste kriminalpolitiska reformerna som Tidöpartierna genomför under denna mandatperiod.

Dessutom blir det vid halvårsskiftet nästa år, 2026, möjligt att återkalla uppehållstillstånd på grund av bristande vandel, det vill säga misskötsamhet.

För att utvisningarna ska komma igång utan dröjsmål har regeringen i regleringsbreven till Migrationsverket och Polisen gett de båda myndigheterna i uppdrag att förbereda sig för arbetet med att dra in medborgarskap och uppehållstillstånd. Polisen får också i uppdrag att intensifiera arbetet med att hitta personer som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd.

“Det är slutdaltat med dem som kommer till Sverige och begår brott eller annan misskötsel”, säger migrationsminister Johan Forssell (M) till Expressen.

Enligt förslaget till ändringar i grundlagen ska det också bli straffbart att delta i kriminella gäng. Vad detta innebär ska regleras i en särskild lag som ännu inte tagits fram. Sverigedemokraterna vill att lagen utformas så att alla med dubbelt medborgarskap som ingår i ett kriminellt gäng ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap och utvisas. Det rör sig om cirka 1 400 personer.

Dessa reformer är mer än efterlängtade. Sverige ska inte fortsätta att fungera som en trygg hamn för kriminella. Sverige ska vara ett land där det innebär en väldigt obehaglig tillvaro att vara kriminell. Och för den som har dubbelt medborgarskap eller enbart utländskt medborgarskap och begår ett allvarligt brott betyder det en enkel biljett tillbaka till hemlandet.

“Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen.”

Så står det i medborgarskapslagen. Högtidligt värre. I praktiken har hanteringen varit mer profan. Under lång tid har svenskt medborgarskap delats ut närmast kravlöst. Det har inte ens varit nödvändigt att styrka sin identitet. Att “göra sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig” har räckt. Kriminella har beviljats medborgarskap medan de befunnit sig på flykt, utomlands, undan svensk polis.

Sverige har delat ut medborgarskap som en glöggfryntlig tomte vräkt ut godis till barnen på en julgransplundring. Att lagen nu måste ändras så att medborgarskap kan återkallas är en direkt konsekvens av denna politik. De senaste fem åren har Migrationsverket beviljat nästan 400 000 nya medborgarskap. Under de första elva månaderna i år har ytterligare 35 588 personer beviljats svenskt medborgarskap. Den tydliga nedgången jämfört med tidigare år förklaras av att Migrationsverket i början av året skärpte sina kontroller. Den som vill bli svensk medborgare måste numera personligen besöka något av Migrationsverkets kontor, visa upp någon form av identitetshandlingar och svara på frågor om sin bakgrund. Det syns också en tydlig nedgång i andelen ansökningar som beviljats i år jämfört med tidigare år.

Läs även: Skogkär: Utvisningar med förhinder

I svenska domstolar sitter det sedan decennier tillbaka i väggarna att brottslingens väl och ve är viktigare än brottsoffrens upprättelse, viktigare än att skydda samhället mot grovt kriminella. Det lär kräva en lång omskolnings- och tillvänjningsprocess innan dessa traditioner brutits.

För ett par dagar sedan dömdes den 38-årige irakiern Shakir Mahmoud Shakir till fyra års fängelse för våldtäkt mot en 100-årig kvinna. Men Södertörns tingsrätt kom fram till att Shakir inte ska utvisas. Rätten ansåg att mannens starka anknytning till Sverige vägde över. Många upprördes, helt naturligt, över tingsrättens dom. “Är man inte svensk medborgare och utför sådana här hemska handlingar har man förbrukat sin rätt att vara i Sverige”, skrev statsminister Ulf Kristersson (M) på X.

Nästa år skärps lagstiftningen när det gäller utvisning på grund av brott. Kanske slipper vi därefter att se domar som den vid Södertörns tingsrätt. Men det finns andra juridiska hinder för en effektiv brottsbekämpning som regeringen måste undanröja.

Ett sådant hinder är tillämpningen av Europakonventionen om mänskliga rättigheter som många gånger gör det orimligt svårt att utvisa utländska kriminella. I våras skrev stats- och regeringschefer från nio av EU:s medlemsstater ett brev till Europadomstolen där de kräver att domstolen ändrar sin tolkning av konventionen. Krav som den svenska regeringen också ställer sig bakom.

Drygt nio månader återstår av mandatperioden. Det som åstadkoms lagstiftningsmässigt under dessa månader kan bli avgörande i kampen mot den grova organiserade brottslighet som fortsatt håller Sverige i sitt järngrepp.

Läs även: Skogkär: Medborgarskap på lösa boliner